Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarens utveckling tillfullständig kollegial organisation (1612—1618)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 199
anordna betalning af kronans uppbörd, i koppar eller järn, smör,
hudar, skinn eller andra varor, som ingå till dess varuhus, na-
turligtvis med iakttagande af att vederbörlig räkenskap hålles.
Den andel i den praktiskt-finansiella administrationen, som under
Karl IX:s regering småningom tillfallit skattmästaren, bekräftas
således. Däremot får han lika litet nu som 1604 något att
skaffa med räkenskapsgranskningen i räknekammaren. För öf-
rigt ingår fullmakten ej på några detaljer utan hemställer hvad
som mera kan falla under hans ämbete till hans eget omdöme,
pä samma sätt som samtidigt skedde i kanslerns fullmakt.
Seved Ribbing var vid denna tidpunkt redan ålderdoms-
bräcklig1 2
, och hans verksamhet i sitt ämbete blef ej lång. Han
afled i juni 1613 3. Sedan tillsattes, såsom ofvan blifvit nämndt,
ingen skattmästare förr än sommaren 1615, då Jesper Matsson
(Cruus) kallades till den lediga värdigheten8. Denne trädde
också omedelbart i tjänstgöring, om han också synes hafva
ägnat sin uppmärksamhet mindre åt kammaren än åt andra,
hufvudsakligen militära uppdrag, som konungen gaf honom vid
sidan af skattmästareämbetet4. Ar 1618 sändes han till Fin-
land, där han stannade större delen af året, sysselsatt dels med
utskrifningar, mönstringar och krigsfolks öfversändande till Lif-
land, dels med uppbörden af Älfsborgs lösen.
Under tiden hade äfven inom kammarrådsämbetet åtskilliga
omflyttningar ägt rum. Johan Skytte började redan innan utgången
af sitt första tjänsteår att låta höra klagomål öfver ämbetets besvär-
ligheter, och sådana klagomål äterkommo sedan gång efter annan.
Under 1613 synes han för en tid hafva fått lämna sin post,
men redan i februari 1614 inträdde han på nytt, och kammaren
fortfor sedan långt in på 1620-talet att vara den viktigaste skå-
deplatsen för hans verksamhet5. På våren 1613 utnämndes ett
1 Jfr kanslerns bref till Ribbing 30jt, 1611, AOB I: 2, s. 29.
2 Enligt Anrep 29/6.
3 Jfr ofvan s. 114.
4 Hans bref i K. Reg. 1615 — 1617, och kon:s bref till honom i RR,
passim. Fullmakt som fältmarskalk och general öfver krigsfolket i Sverige
*7/„ 1615, Kungl. koncept, RA (i RR. dat. 22/e); memorial a/10 1616, RR.
5 J. Sk. t. kanslern ®/ls 1612, 80/], 6/7 1613, so/n 1614, AOB II: 10, s.
164, 166 ff., 175. Kon:s öppna försäkring för Skytte 24/2 1614, RR.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
