- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
204

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarens utveckling tillfullständig kollegial organisation (1612—1618) - Skattmästarens och kammarrådets samarbete

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

204 NILS EDÉN
utom kammaren. De två förstnämnda hade varit kamrerare
redan under Karl IX, möjligen äfven Herman Hansson, och Jören
Hansson hade likaledes öfvergått i Gustaf Adolfs tjänst från
faderns1. Under de fem kamrerarne upptar 1613 års lärgd 15
kammarskrifvare ; en liknande handling från föregående år räknar
däremot 18 och därjämte 9 läredrängar2 *
.
Räntekammarens aflöningslängder, som föreligga all: ifrän
år 1615, skilja icke mellan kamrerare och kammarskrifvare, men
det är af andra underrättelser visst, att åtminstone två kammar-
tjänstemän utom de fem ofvannämnda redan 1615 haft kamre-
rares titel, nämligen Peder Nilsson och Johan Ottesson’5. Kam-
marordningen 1618 nämner såsom i kammaren tjänstgörande
kamrerare alla dessa utom Herman Hansson och jämte dessa
sex ytterligare tre, så att antalet blir icke mindre än nio4. Äf-
ven kammarskrifvarnes antal stiger. Ar 1617 upptar löneläng-
den, med frånräknande af kamrerarne, ej mindre än 40 perso-
ner, af hvilka dock minst ett tiotal kan hafva varit läredrängar
eller underordnade betjänte, att döma af de låga lönebeloppen,
och 1618 voro skrifvarne sannolikt närmare 30 °.

Den samverkan mellan skattmästaren och kammarrådet i
det praktiska förvaltningsarbetet, som uppstått under Karl IX:s
tid och fått uttryck i Seved Ribbings nya fullmakt 1612, bibe-
håller sig äfven nu. Så väl Ribbing under sin återstående äm-
betstid som sedan Jesper Matsson hafva utfärdat en mängd bref
tillsammans med flere eller färre kammarråd, och likaledes afgå
många af konungens skrifvelser till skattmästaren och kammar-
råden gemensamt6. Det ser dock ut, som om skattmästaren ej
heller nu tagit någon befattning med räkenskapsväsendet i räkne-
1 Se ofvan s. 69, not 3, 4, samt RKB 1609 och 1610, KA.
2 Utanordning af månadskost 1’/i2 1612, K. Reg.
s Båda nämnas kamrerare i kon:s bref t. kammarråden 28/5 1614. Kungl.
bref, KA. Jfr iöreg. sida, not 3.
4 Instr. C. F., s. 46. Hvarpå H. H:s uteslutning beror, är icke klart;
han är uppförd i årets lönelängd i RKB.
5 RKB. I längden för 1618 äro flere namn utplånade.
6 RR och K. Reg., passim.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free