Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarens utveckling tillfullständig kollegial organisation (1612—1618) - Kammarrådets myndighet - Räknekammarens arbete
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 207
Försöket uppgafs tydligen, och följande år ställde konungen vid
sin afresa sitt memorial till skattmästaren och samtliga kammar-
råd gemensamt1.
Kammarrådets makt öfver sina underordnade utsträcktes
redan genom 1613 års instruktion därhän, att det skulle äga att
själft förordna kamrerare samt antaga kammarskrifvare och
läredrängar och åt dessa utanordna vederbörlig aflöning2. Be-
stämmelsen upprepas i följande års fullmakt, som särskildt för-
bjuder kamrerarne att antaga och än mera att från tjänsten befria
några kammarskrifvare samt strängeligen föreskrifver, att ingen
räkenskap får mottagas och intet besked i några kammarären-
den afgifvas utan kammarrådets vetskap. Förstnämnda instruk-
tion bemyndigar likaledes kammarrådet att i konungens frånvaro
— alltså icke annars — till- och afsätta fogdar, häradsskrifvare,
tullnärer och andra finansiella tjänstemän i landsorten, och 1614
ingår detta i Johan Skyttes och Bror Anderssons särskilda full-
makt. När härtill kommer, att numera (skattmästaren och) kam-
marrådet, såsom delvis framgått af det föregående, regelbundet
tillerkännas eller förutsättas äga rätt att göra invisningar på
kronans räntor, träffa aftal med köpmän om leveranser och
deras betalning o. s. v.s, så är det tydligt, att kammarens chefs-
ämbetsmän nu arbeta betydligt själfständigare än under Karl
IX:s dagar.
Af arbetet inom räknekammaren är det egentligen endast
räkenskapsgranskningen som framträder någorlunda tydligt, och
i dess gång äro inga större förändringar att anteckna. Ännu
enligt 1614 års instruktion kan det medgifvas, att själfva räken-
skapen utskrifves af vederbörande kammarskrifvare enligt fog-
dens uppgifter och anteckningar, blott det sker under kontroll
af kammarråd och kamrerare4. Patentet af följande år åter
1 Jfr ofvan s. 203, not 2.
2 Instr. C. F., s. 24. Uttrycket »tillsättie visse kamererere uti hvar lands-
ände» kan här ej gärna betvda annat än förordna kamrerare för hvarje lands-
ändas räkenskaper i räknekammaren.
3 Se anförda fullmakter och instruktioner 1612—1615.
4 »— •— — mycket mindre utan deras [kammarrådens] tillstånd efter-
låtit fougterne att bekomma någon kammerskrifver deres räkenskap att sam-
mansättia, göre eller öfverse, särdeles nider i staden».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
