Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarordningen af år 1618 - Riksens räkningekammar, styrd såsom kollegium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 21 I
afgifva de edliga förpliktelser, som i kammarordningen voro
inryckta. Här sökte kammarråden åter draga sig undan, men
då de ej förmådde framställa några bestämda anmärkningar,
maste de aflägga sin ed, och sedan följde efter dem kamrerare
och kammarskrifvare 1. Emellertid torde dock de ledande kam-
marämbetsmännens betänkligheter hafva gjort intryck på konun-
gen. Så vidt man känner, blef kammarordningen aldrig uttryck-
ligt stadfästad genom hans underskrift2, och kammarråden fingo
äfven ytterligare genomgå den samma samt skriftligen affatta
sina anmärkningar. Deras betänkande, undertecknadt af Nils
Bielke, Bror Andersson och Jochim Berndes, är också i behåll3.
Men trots allt detta blef kammarordningen utan tvifvel i huf-
vudsak gällande och betraktades i flere årtionden såsom grund-
valen för kammarens organisation4.
De principer, hvarpå kammarordningen var byggd, fram-
träda genast i dess inledningsord. Termen riksens räkninge-
kammar såsom kollektivt namn för hela den centrala finansiella
organisationen visar, att denna nu fullt otvetydigt betraktas så-
som ett ämbetsverk, och lika otvetydigt formuleras den i tidens
organisatoriska schema gifna principen för dess ledning genom
föreskriften, att denna skall utöfvas kollegievis6. Kollegiet be-
star af skattmästaren Jesper Matsson och de fem kammarråden
Nils Bielke, Bror Andersson, Karl Bonde, Per Baner och Jochim
Berndes. Att antalet af dess medlemmar alltid skulle vara det
samma, uttalas icke, men får väl anses vara förutsatt. Såsom helhet
synes kollegiet betecknas med det häfdvunna namnet kammar-
rådet, men kammarordningen talar också om skattmästaren och
1 Svea hofrätts prot. 14/10 1618, koncept och renskrift, RA; jfr anteckn.
i Palmsk. sam/., U. B., I: XIV, med året 1619 genom felskrifning i st. f. 1618.
2 Jfr Runells anteckning, anförd i Instr. C. F, s. 26.
8 Original bland Handl. ang. kammarförvaltn., RA. Datum är ej ifylldt,
men då kammarråden vid edsafläggelsen inför hofrätten den 14 okt. icke kunna
efterkomma konungens uppmaning att precisera sina anmärkningar, så bör
detta utlåtande vara tillkommet senare.
4 Instr. C. F., s. 26 samt förordet. —- Något datum för kammarordnin-
gen kan knappast angifvas, eftersom den aldrig blef underskrifven. Runells
datering, 14 okt., grundar sig möjligen direkt eller indirekt på den anförda ed-
fästningen denna dag. Den af kanslern ändrade och underskrifna utskriften i
U. B. har däremot 18 okt.
■’ Jfr ofvan s. 123.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
