Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarordningen af år 1618 - Anmärkningar mot kammarordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS EDÉN
Det betänkande, som de tillstädesvarande kammarråden
afgåfvo öfver kammarordningen1, inledde de med ett erkän-
nande, att den i och för sig väl kunde vara »rättvis», så att
den borde i allo efterkommas, men på grund af förevarande
omständigheter vore detta dock i åtskilliga fall svårt eller omöj-
ligt. Kronans längder och jordeböcker vore bristfälliga, hvilket
förorsakade en mängd fel i fogdarnes räkenskaper, och härtill
komme bristen på personer, lämpliga att förordnas till både
fogdeämbeten och andra uppbördstjänster; det fölle sig därföre
svårt att gentemot dessa tjänstemän uppfylla allt hvad kam-
marordningen kräfde. Viktigare förefaller följande anmärkning:
att tiden ej kunde räcka till för att i kollegiala former, såsom
kammarordningen föreskref, granska hela den massa räkenska-
per, man numera måste mottaga, så mycket mindre som på
detta område ännu mycket stod efter från föregående år. Det
var en fara med det konsekventa genomförandet af den kollegiala
principen, att arbetets gång därigenom måste komma att be-
tänkligt försinkas. Vidare äro kammarråden betänksamma inför
åläggandet att söka förkofra rikets inkomster genom nyrödjnin-
gar, nya fisken, tullar o. s. v. Sådant tillkommer, mena de,
ståthållare och fogdar, och bör åt dem öfverlätas — ett utta-
lande, som röjer en något begränsad uppfattning af det ledande
finanskollegiets ställning. Slutligen påpeka de, att ännu många
invisningar och tillgifter göras af lokala ämbetsmän, hvadan för-
budet mot sådana måste strängare genomföras. Slutsatsen blir
dock endast en anhållan om öfverseende, om kammarordningen
af dessa orsaker icke genast kunde fullt sättas i verket, samt
en begäran, att konungen måtte bättre åtskilja kammarrädsäm-
betet från en del andra ämbeten, amiralernas, ståthållarnes, pro-
viantmästarens m. fl., så att kammarråden måtte veta, hvad
som åligger dem. Det kan ej bestridas, att denna begäran var
berättigad, så mycket som kammaren rent administrativt måste
gripa in på en mängd olika områden.
En strängare granskning torde upptäcka äfven andra svag-
heter i kammarordningen än de af kammarråden påvisade. Af-
fattningen är icke alldeles klar pa viktiga punkter, t. ex. rörande
kamrerarnes samarbete med kammarraden, uppställningen ej
Se ofvan s. 211, not 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
