- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
228

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarkollegium på grundvalen af 1618 års kammarordning (1618—1634)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

228 NILS EDÉN
under föregående är. Granskningen af uppbörds- och utgifts-
tiänstemännens räkenskaper trädde allt mera tillbaka för kollegiets
praktiskt administrerande uppgifter och de i samband därmed
stående beräkningarna af inkomster och utgifter samt bokföringen
för riket i sin helhet.
Detta berodde dels på arrendepolitiken, som befriade kam-
maren frän besväret med en mängd lokala uppbördsmän och
samlade väsentliga delar af uppbörden pä få händer1, dels och
framför allt på länsstyrelsernas utveckling till en administrativ
instans mellan kammaren och dessa lokala uppbördsmän. Ar
1624 utfärdade konungen en vidlyftig ordning om förvaltningen
af kronans räntor 2, hvilken bl. a. ålade alla fogdar, arrendatorer
och tullnärer att inleverera sin uppbörd till den numera i hvarje
län tillsatte bokhållaren, som sedan hade att disponera dem
enligt gifna order och särskildt inskicka penningarna till ränte-
kammaren 1 Stockholm, och i samband härmed föreskiets äfven,
att bokhållaren skulle upptaga alla deras räkenskaper och klarera
dem, hvilket väl knappast kan beteckna något annat än en första
revision, samt slutligen själf med dem inställa sig i räknekam-
maren i Stockholm3. Genom nya förordningar af 1628 och
1631 4 sammanfattas fullständigt bade uppbörd och kontroll inom
länen i länsbokhållarnes händer.
Det är sålunda ingen tillfällighet, att den starka minskningen
inom kamrerarnes grad visar sig just ar 1624. Den motsvaias
af en minskning i det revisionsarbete, som hittills varit dessa
tjänstemäns förnämsta uppgift. Räknekammarens kontroll blir
nu till större delen en kontroll i andra hand. lindast centi ala
eller på något sätt från länsstyrelsernas öfverhöghet undantagna
uppbörds- och utgiftstjänstemän hade att redovisa omedelbart.
De torde hafva varit ungefär de samma, som i 1631 års förord-
ning ålades att inlämna månatliga rapporter till rikshufvudböc-
kerna: gerieralräntmästaren för räntekammaren, föreståndare för
1 Jfr i allmänhet Hallenberg, IV, s. 877 ff., V, s. 131 o. s. v., samt
Cronholm, IV: 455 ff. Denna i mänga afseenden intressanta sida af Gustaf
Adolfs finanspolitik är ännu icke på tillfredsställande sätt undersökt.
2 Trvckt Instr. L. R.y s. 169—184.
3 P- 9, 23-
4 Instr. L. K\, s. 392—403.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free