Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarkollegium på grundvalen af 1618 års kammarordning (1618—1634) - Kammaren såsom förvaltande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS EDÉN
endast behöfde inlämnas en gång årligen, andra åter hvarje
månad1.
Stater och rikshufvudböcker voro naturligtvis ingalunda de
enda räkenskaper, som fördes i räknekammaren. I Abraham
Cabelious fullmakt2 omtalas dels jordeböcker såsom grundvalen
för hela räkenskapsväsendet, dels specialräkenskaper vid sidan
af generalböckerna. Det torde hafva varit meningen att verk-
ställa en systematisk revision af de gamla jordeböckerna; för-
ordningen om länsstyrelsernas befattning med kronouppbörden
af år 1624 innehöll utförliga föreskrifter om ståthållarnes med-
verkan härvid3. Huru de i kammaren förda specialräkenska-
perna förhöllo sig till vederbörande uppbörds- och utgiftstjänste-
mäns egna räkenskaper, faller sig svårt att i enskildheterna af-
göra4 5
.
Huru än räkenskapsväsendet i kammaren utvecklade sigr
var det dock mindre ett mål i och för sig för ämbetsverkets
arbete än ett medel för kammarens ledande ämbetsmän att hålla
ordning i och vinna öfversikt öfver den praktiska finansförvalt-
ning, som för dem blifvit hufvudsak. Att man inom denna senare
återfinner alla de olika sidor, som kammarordningen specificerat,
faller af sig själf. Det kan icke vara af något intresse att ytter-
ligare exemplifiera denna kammarrådets verksamhet, som fyller
hvarje blad i kammarens registratur och framträder i alla in-
struktioner och arbetsordningar. Kammarrådet hade att både
inkräfva och så vidt möjligt »formera och förbättra» rikets in-
komster, såsom kammarordningen uttryckte sigB, liksom det i
alla afseenden fortfor att administrera medlens användning till
rikets utgifter. Trots hofförvaltningens principiella afskiljande
från statsstyrelsen, trots amiralitetets utveckling till flottans
centralmyndighet samt de tidigt nog mognade planerna på en
1 Instr. L. R., s. 402..
- Se ofvan s. 226.
3 Instr. L. R., s. 172—175.
4 Ett förslag öfver de räkenskaper, som borde hållas i räknekammaren,.
inlämnadt af kamreraren Nils Olofsson till K. M:t sl/4 1630, finnes bland Handl-
ang. kammarförvaltningen, RA.
5 Instr. C. s. 36.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
