Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarkollegium på grundvalen af 1618 års kammarordning (1618—1634) - Räknekammarens arbetsordning: kammarråd och kamrerare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 235
fått uppsöka denne, som nu uppehöll sig i Södermanland under
förberedelserna för expeditionen till Danzig, och efter hans åter-
komst finna vi dem hos honom under juli på Hörningsholm,
under återstoden al året intill midten af december på Grips-
holm1. Så godt som hela detta år gör således ett undantag i
den af kammarordningen inskärpta regeln, att kammaren skulle
résidera i Stockholm. Men detta har sedan aldrig upprepats.
När kammaren på hösten 1629 flyttade först till Strängnäs och
sedan till Uppsala, så berodde det på en i Stockholm härjande
farsot2.
❖ *
#
Inom räknekammarens arbetsordning förlorade en mängd
af 1618 års bestämmelser sin giltighet genom räkenskaps- och
revisionsväsendets ombildning och den fullständiga omreglerin-
gen af den lägre personalens poster. Hvad som för denna per-
sonal trädde i stället, har redan i hufvudsak framgått af de nya
befattningarnas namn och uppgifter. För kammarrådet åter
kunde kammarordningens bestämmelser i allmänhet förblifva gäl-
lande.
Huru kamrerarnes samarbete med kammarråden gestaltat
sig, är icke fullt tydligt. Endast vid rättegångar finner man
ett större antal kamrerare såsom bisittare, och då ej nödvän-
digt sex, såsom kammarordningen stadgat, utan än flere, om
flere funnos i tjänst i kammaren3. Om deras deltagande i kam-
marrådets administrativa rådslag och beslut finnas inga andra
underrättelser än de, som kunna hämtas ur de utgående brefven
och deras underskrifter. Men i själfva brefven nämnes aldrig
något om hvilka som deltagit i öfverläggningen, och i under-
skrifterna förekommer under de första åren endast sällan någon
kamrerares namn. Längre fram blir detta senare visserligen
1 Enligt brefvens datering i K. Reg. Jfr J. Skytte t. kanslern 10/6, 20/6
1623, AOB II: 10, s. 272 ff. Konungen residerade under hösten hufvudsakli-
gen på Gripsholm, men gjorde äfven kortare besök i Stockholm, Strängnäs
o. s. v.
2 Rådsprot. 24/9, SRP I, s. 214, 217; brefven i K. Reg. dat. Sträng-
näs 3°/9, 3/10t Gripsholm 7/io> Uppsala 20/10 o. s. v. Konungen befann sig enligt
RR i Uppsala från 20/10.
3 7 kamrerare halva sutit i rätten ,s/9, 16/10 1620, % 1621. K. Reg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
