- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
237

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarkollegium på grundvalen af 1618 års kammarordning (1618—1634) - arbetsfördelningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÔ02—1634 237
I mars 1621 förordnade konungen Nils Bielke att taga på
sin lott räkenskapernas granskning och gaf honom tvenne sär-
skilda medhjälpare, assessorn i hofrätten Johan Månsson och
den sedan gammalt med dessa saker förtrogne Erik Jörensson1.
Det memorial, som utfärdades för kammarrådet vid konungens
afresa på sommaren, stadfäste denna anordning med hänvisning
därtill, att kammarrådet i sin helhet borde befrias från detta
arbete2. Dock deltog Bielke äfven i kammarrådets administra-
tiva rådslag ; hans namn återfinnes under de utgångna brefven 3.
I slutet af 1625 öfverenskommo kammarråden med Johan
Skytte i spetsen själfva om en detaljerad utskiftning af alla ären-
den. Skytte skulle sköta krigssakerna och brefven till konun-
gen, öfvervaka räntmästaren Hans Jörensson, som förestod krigs-
staten 4, samt ansvara för registraturet. Ake Axelsson öfvertog
uppsikten öfver ordinarie staten och landsböckernas granskning,
medan Per Erlandsson dels skulle leda de nya tullarnas genom-
förande och inkräfva penningeinkomsterna till räntekammaren,
dels mottaga alla köpmäns kraf på betalning. Sämst begränsas
Jören Claessons område: han skulle sörja för att inkommande
bref från landsändarna blefve besvarade och att alla anslag och
aflöningar utginge, men också tillhålla arrendatorerna att upp-
fylla sina kontrakt och ställa dem, som försnillade kronans ränta,
för rätta. Inkommande klagomål skulle kammarråden upptaga
genom kammarens referendarie, och en af dem skulle hvarje
vecka uppsätta svaren ; på samma sätt skulle de i tur och ord-
ning en månad i sänder öfvervaka räkenskapsföringen i kamma-
ren5. Det hela gällde naturligtvis endast ärendenas förbere-
dande behandling; beslut fattades och bref utfärdades som förut
af kollegiet in corpore.
Ordningen af 1625 skulle icke gälla längre, än alla kam-
marråden det önskade, och den aflöstes redan i juli 1626 af en
ny. Indelningen är här enklare. Johan Skytte har behållit sin
gamla afdelning, krigssakerna, brefven till konungen och regi-
1 K. Reg. 29/3 1621.
2 Se ofvan s. 219.
3 K. Reg. 14/6 1621 o. s. v.
4 Jfr nedan s. 239.
5 Instr. C. F., s. 47 ff. Jfr G. Gustafssons bref t. kanslern tj1 1626,
AOB II: 3, s. 92.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free