- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
239

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarkollegium på grundvalen af 1618 års kammarordning (1618—1634) - vidlyftigare former

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 239
tets ställning, framgår icke af fullmakten, som är hållen i all-
männa ordalag. Den utlofvar till generalreceveurens hjälp en
kasserer och en bokhållare; äfven för de lägre posterna infö-
ras sålunda nya benämningar.
De nya funktionärerna i räntekammaren trädde också i
tjänsteutöfning. Aflöningslängerna för 1624 upptaga så väl ge-
neralreceveuren som hans kassör och bokhållare. Räkenska-
perna äro dels löpande veckoräkning, dels den systematiskt
sammanställda hufvudboken. Hoflöningen är som förut afskild
i en särskild bok, nu under Hans Jörensson med titeln hofränte-
mästare. Med 1625 börja på nytt rapporter från räntekamma-
ren till kammarrådet öfver löpande uppbörd och utbetalning,
såsom det synes afgifna för hvarje vecka. De äro underskrifna
icke blott af Peder Andersson, utan också af Abraham Cabeliou,
som sålunda på något sätt tjänstgjorde äfven i räntekammarens
bokföring, förmodligen som kontrollant1 2
.
På detta sätt antar äfven räntekammarens förvaltning vid-
lyftigare former än förut. Det har sin naturliga förklaring i
den starka ökningen af de belopp, som gingo genom densamma.
Annu 1621 hade Peder Pederssons räkenskap slutat med en
summa af 217,000 daler; 1624 redovisar Peder Andersson för
440,000 daler i ordinarie anordning och 516,000 i krigspennin-
gar, dels landshjälpen, dels andra till krigsrustningarna anslagna
inkomster. Det är klart, att icke hela denna stegring repre-
senterar nya skatter, utan att mycket också tillkommit genom
centralisering af inkomsterna under räntekammaren.
Äfven dessa anstalter ansågos ej länge tillräckliga för en
tillfredsställande skötsel af den viktiga centralkassan. I början
af 1625 befallde konungen, dels att rapporter om den inkom-
mande uppbörden skulle inlämnas till honom liksom till kam-
marrådet, dels att en af kammarrådet alltid skulle verificera
räntmästarens kvittenser, och båda befallningarna sattes äfven i
verkställighet3. När kriget med Polen åter började på som-
maren och konungen afreste till Lifland, afskilde han förvalt-
1 RKB, KA.
2 Kammarrådet t. K. M:t 1625, K. Reg. Vid arbetsfördelningen kam-
marråden emellan i nov. 1625 kom det på Peder Erlandssons andel att verifi-
cera räntmästarens kvittenser. Instr. C. F., s. 48.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free