- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
241

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - III. Kammaren - Kammarkollegium på grundvalen af 1618 års kammarordning (1618—1634)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l602—1634 241
utan en praktisk affärsman, som förut endast i egenskap af
leverantör eller långifvare haft med kronan att göra, och som
just pa grund af sin erfarenhet i tidens allmänna penningtransak-
tioner samt sina privata affärsförbindelser kallats till denna post.
Htik Larsson leder sasom faktor uppbörd och utbetalning af
kronans medel i räntekammaren, men därjämte förmedlar han
för svenska kronans räkning den viktiga kopparhandeln, sköter
förbindelsen med de utländska affärshus, åt hvilka kopparen
såldes eller lämnades i deposition, bereder genom sina person-
liga förbindelser kredit åt växlar, dragna af konungen eller hans
därtill betrodde män, och handhar jämte Louis de Geer salt-
handeln, sedan denna år 1628 förvandlats till regale1. Kronans
finanser maste under krigstillståndet ordnas både affärsmässigt
och fältmässigt, så att medlen blefvo lätt och snabbt disponibla,
och faktorn fick därföre i sin hand samla dess affärstransaktioner
i sin helhet.
Ännu tydligare visar sig detta, då Erik Larsson vid nyåret
1629 lämnade sin post. Han efterträddes som faktor af Mårten
Wevvitzer, äfven han förut privat affärsman i Stockholm2. Be-
ställningsbrefvet ålägger den nye faktorn att handhafva rikets
ränta och inkomst enligt de anordningar, som konungen gjort
genom den fastställda staten, men också att upphandla den
proviant, som behöfves till flottan, och öfvervaka myntverken.
Hans aflöning räknas i viss procent af uppbörden 3, och han får
rätt att, när en viss ordning blifvit gjord på tullarna, arrendera
dessa för egen eller andras räkning. Slutligen heter det, att
faktorn icke får lämna sin post förr än tidigast om två år och
då efter uppsägning ett halft år i förväg. Aktstycket har så-
lunda karaktären af ett kontrakt mellan kronan och en privat
affärsman. Annu samma ar finner man nya affärsuppgörelser
mellan kronan och faktorn ; han får privilegium att uppköpa
vitriol inom hela riket och öfvertar jämte ett par andra affärs-
män Västra Sölfberget4.
1 Se i allmänhet brefven till E. L. i RR och K. Reg., passim; jfr
Cronholm, IV, s. 333 ff. Mandat om salthandeln 28/4 1628, RR.
2 M. W:s beställning har datum 3/, 1629. K. Reg. Ännu 1j1 och %
kammarrådsbref till faktorn Erik Larsson i K. Reg.
3 Procenttalet är dock icke utsatt i beställningsbrefvet.
4 K. Reg. 21/3, 2I/4 1629.
K. Hum. Vet. Sam/, i Uppsala. Vilt. 2. j6

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free