Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - IV. Den högsta rättskipningen och hofrätten - former härför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CERTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634 251
drager under sin »revision» mål, som blifvit instämda inför hof-
rätten1.
Pä detta sätt ingrep konungen i allt större utsträckning i
rättsväsendets ledning. Bestämda regler hade visserligen icke
bildat sig, men undantagen från hofrättens suveräna domsmakt
voro så talrika och framför allt var möjligheten till sådana un-
dantag så obegränsad, att konungen faktiskt måste anses hafva
åter förbundit den högsta rättskipningen med sin person. Hof-
rätten blef i sak en instans under denna högsta, om den ock ännu
fick döma i konungens namn. Däremot behöll den naturligtvis
så till vida sin centrala karaktär, som dess myndighet ännu om-
fattade hela riket.
Formerna för konungens ingripande voro tillsvidare icke
fullt utpräglade.
De honom förbehållna högmälssakerna bör han väl i regel
personligen hafva afgjort. Ibland finnas uppgifter, att sådana
liksom andra mål föredragits inför honom i närvaro af riksråd 2,
men i regel torde föredragningen hafva skett genom personlig
uppvaktning af hofrättens assessorer, och dessas redogörelse för
saken bör väl dä också hafva inneburit, ätt konungen drog dem
till råds, ehuru han ensam i egen person fattade beslutet3.
Någon gång är det uttryckligt angifvet, att konungen muntligen
diskuterat saken4. Här får således hofrätten omedelbart sam-
verka med konungen vid dennes personliga utöfning af sin
domsmakt.
När konungen reviderade hofrättens domar, kallade han
1 Mål mellan R. Taubes arfvingar och landtrådet i Estland, prot. 6/7
1621, SRP I, fol. i; domar i RR, f. 390 v.
2 Så gåfvos resolutionerna 6/6 1617 »närvarandes–––––h. Ax. Oxen-
stierna och h. Henrik Horn». Jfr s. 250, not 4. Namnen äro utskrifna i en
text, som finnes i Nord. Sami., 320, f. 49, U. B.
3 I anf. anteckn. för 6/6 1617 heter det: »vore dessa här eftersknne her-
rar och gode män upp hos H. K. M:t i Stockholm: Nils Andersson, Johan
Skytte, Karl Gyllenstierna, Lasse Bengtsson och Olof Nilsson [samtliga asses-
sorer i hofrätten]. Så blef af H. K. M:t till svar gifvit på desse här efter-
skrifne saker. — — —» Liknande 8/n 1619, 5/7 1620, % 1620, l3/n 1620
(1619? — jfr s. 250, not 5), 27/6 162t, r% 1622. Causas civiles etc., Nord.
Sami., 320, U. B.
4 6/9 1620: »såg H. K. M:t akterne igenom, discurrerade ock nog pro
et contra».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
