- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
266

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - IV. Den högsta rättskipningen och hofrätten - Arbetsformer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

266 NILS EDEN
Angående formerna för hofrättens arbete hade rätte-
gångsprocessen meddelat åtskilliga bestämmelser, som äfven ur
rent administrativ synpunkt hafva sitt intresse. Deras tillämp-
ning kan emellertid i allmänhet icke kontrolleras i de bevarade
källorna.
För beslutmässighet hade den kräft närvaro af minst åtta
assessorer. Protokoll liksom domböcker gifva vid handen, att
rätten också i regel hållit minst detta antal, men undantag finnas
också, då förhandlingar hållits och domar blifvit fällda af sju
•eller ändå färre assessorer1.
Processen föreskrifver vidare (p. 5) vissa sessionstimmar
för hvarje dag under rättegångsterminerna; det är de tidigaste
bestämmelserna angående denna detalj af det administrativa
systemet. Fordringarna på hofrättens ledamöter äro i detta
stycke mindre än de, som sedan ställdes på kammarens och
kansliets personal : man nöjer sig med en sessionstid från kl. 8
till 11 samt endast om så behöfves en eller ett par timmar efter
middagen. Frånvaro utan förfall belägges med böter, och advo-
katfiskalen tillhålles strängeligen att anteckna alla försumliga och
utkräfva böterna2.
Bland de utförliga reglerna för rättegångssakernas hand-
läggning ingår en punkt (7) om ordningen vid assessorernas
omröstning. Därvid bör tillgå så, att i första föreliggande mål
den assessor, som innehar sista platsen (inom tredje klassen),
röstar först och efter honom de öfriga i tur och ordning nedifrån
och uppåt; i nästa mål börjar den andre från slutet, i följande
den tredje o. s. v. Skulle meningarna vara delade, gäller majo-
ritetens beslut såsom dom, och i händelse lika många röster
falla på hvardera sidan, segrar den, som ordföranden biträder
(p. 33). Som protokollen icke innehålla något angående om-
röstningarnas gång, känner man emellertid icke, huru detta iakt-
tagits. Dock äro åtminstone i ett fall anteckningar bevarade
om en omröstning i (den förstärkta) hofrätten, där den siste
assessorn börjat och ordningen sedan gått uppåt3. Ar 1625
1 Svea hofriitts domböcker och protokoll, RA.
2 Schmedeman, s. 146. Jfr ofvan s. 187 och 213.
3 Acta Erici Petri 1631, Liber XIV causarum, RA.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free