Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - V. Härens styrelse; krigsrätten - marsk - Tillfälliga anordningar för härens styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 269
öfverste öfver hären1. Med administrationen hade ämbetet i
och för sig intet att skaffa; det var af rent militär art.
När sedan Jakob de la Gardie efter Axel Rynings död,
sannolikt år 1620, upphöjdes till marsk 2, återförenades den mili-
tära fältherregraden med det gamla riksämbetet. Grefve Jakob
fortfor emellertid att vanligen föra fältherrens titel, och hans
verksamhet förblef efter utnämningen till marsk länge den samma
som förut. Befälet mot Ryssland hade efter freden i Stolbowa
efterföljts af åtskilligt arbete med krigsmaktens ordnande i Fin-
land och på ryska gränsen3, och år 1619 hade han blifvit för-
ordnad till landshöfding öfver Estland och ståthållare på Reval,
en post, som på grund af de osäkra förhållandena till Polen blef
af lika mycket militärisk-diplomatisk som administrativ natur4.
Då konungen i augusti 1621 på allvar började den polska fejden
med Rigas belägring, stötte de la Gardie till hans här med för-
stärkningar från Finland och Estland5, och ett år senare ut-
nämndes han till generalguvernör öfver Riga och Lifland b. Sedan
stannar han i sex år i denna Sveriges nya besittning, sysselsatt
dels med dess förvaltning, dels med militära värf eller diplo-
matiska förhandlingar med polackarne 7. Först år 1628 befriar
konungen sin marsk från hans uppdrag i Lifland och meddelar
honom, att han hädanefter skall få göra tjänst hemma i Sverige 8.
I dec. d. å. återkom de la Gardie till hemlandet efter 10 års från-
varo 9.
Här hade man för krigsväsendets ledning hittills nöjt sig
med växlande och tillfälliga anordningar. Af sådan natur var
det befäl öfver krigsfolket hemma i Sverige, som kontmgen år
1 Centralregeringen 1523—1394’ s- I88.
2 Se ofvan s. 121.
3 J. de la G:s bref till kanslern 23/9, IS/12 i5i8, 4/j, 14/3 1619; jfr 26/e 1617.
AOB II: 5, s. 122—129.
4 Fullmakt 17/7 1619, RR; brefven till kanslern okt. 1619—juni 1621,
AOB II: 5, s. 129—162.
5 Kallenberg, IV, s. 946.
6 RR 19/s 1622.
7 Nordvall, Riksrådets centralisation, s. 17; brefven till kanslern, AOB
II: 5, s. 162—472.
8 Kon. till fältherren 6/6 1628, RR.
9 Hans bref till kanslern 28/12 1628, AOB II: 5, s. 474.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
