Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - V. Härens styrelse; krigsrätten - Förslag om ett krigsråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÔ02 —1634 275
lands regementen. Hvar och en skulle inom sitt område sörja
för folkets beväpning och fördelning i vissa kompanier under
sina officerare, uppspana rymmare, upprätta nya rullor o. s. v.
Det är således egentligen en uppdelning af riket under tre mili-
tärbefälhafvare, och till en central ledning finnes i dessa instruk-
tioner knappt någon annan antydan än den, att marsken ålägges
att flitigt korrespondera med Pfalzgrefven och fältmarskalken
liksom med ståthållarne i Finland och Östersjöprovinserna för
att hälla sig underkunnig om hvad som händer på gränserna
och därefter vidtaga sina åtgärder.
Vid sidan af dessa konungens åtgärder för härväsendet
stod emellertid också en annan, som afsåg att skapa ett verk-
ligt centralorgan inom detta område: hans fullmakt för marsken
att organisera en fast kollegial krigsrätt1.
För en sådan institution voro hittills egentligen icke andra
förarbeten gjorda, än att konungen under sina fälttåg haft godt
tillfälle att tillämpa de bestämmelser om ordnade krigsråd och
krigsrätter, som han infört i 1621 års krigsartiklar, och att själfva
grundtanken om en kollegial centralstyrelse för härväsendet allt
ifrån midten af 1620-talet vunnit fotfäste2. Denna styrelse be-
tecknades emellertid alltid såsom krigsråd, ej såsom krigsrätt,
och om upprättande af ett krigsråd handlade också de punkter,
som konungen vid årtiondets slut, sannolikt 1628 eller 1629,
föreläde fältherren och öfverstarne till betänkande3.
Den första af dessa punkter gällde lämpligaste sättet att
upprätta ett krigsråd, som årligen kunde sammanträda för att
öfverväga till krigsväsendet hörande ärenden. Konungen har
således denna gång icke tänkt sig ett permanent arbetande äm-
betsverk, såsom räknekammaren, utan en korporation med perio-
diska sessioner såsom hofrätten, och punktens formulering tyder
snarare på en rådgifvande korporation med periodiska samman-
träden än en ständigt verksam administrerande. Äfven svaret
går i samma riktning. Det talar om nödvändigheten af att krigs-
sakerna i tid öfvervägas af lämpliga personer, som också kunna
hålla dem hemliga, till dess besluten sättas i verket, och då
1 Se ofvan s. 158.
2 Se ofvan s. 152 ff.
3 Se ofvan s. 157.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
