Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VI. Flottans styrelse: amiralitetet och dess utveckling mot kollegial organisation - Riksens underamiral och holmamiralen - Amiralitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634 285
Vid sin tronbestigning utnämnde Gustaf Adolf också en
riksens underamiral, Hans Claesson (Bielkenstierna), hvilken
redan länge innehaft amirals militära grad och under Karl IX:s
sista år också blifvit förordnad att biträda vid flottans administra-
tion1. Det gamla underamiralsämbetet, som under Karl IX:s tid
öfvergått i den vid Stockholms skeppsgård fästa värdigheten
holmamiral, återupprättas sålunda nu såsom en härifrån afskild,
fullt central myndighet. Fullmakten ålade Hans Claesson att i
allmänhet bistå riksamiralen i hans omsorger om flottans utrust-
ning och underhåll, och han har äfven på detta sätt trädt i verk-
samhet3.
Därjämte bibehölls äfven holmamiralens värdighet. Hans
Claessons broder, Nils Claesson, hade redan i november 1611
erhållit fullmakt därpå, utfärdad i änkedrottningens namn8, och
denna utnämning blef af Gustaf Adolf bekräftad 4. Nils Claesson
tjänstgjorde sedan till en tid på Skeppsholmen5.
I början af 1615 förflyttades Hans Claesson till holmami-
ralens post6. Brodern synes hafva behållit sitt amiralskap en-
dast såsom militär grad 7, och de båda administrativa ämbetena,
viceamiralens och holmamiralens, sammansmälte alltså åter till
ett. Hans Claesson bemyndigades också såsom holmamiral att
befalla öfver skeppsbyggningen och skeppsfolket ej blott i Stock-
holm, utan ock på andra orter. Därmed upphäfves sålunda den
lokala begränsning, som egentligen var förbunden med holmami-
ralens ämbete.
Ur riksamiralens samt (vice- och) holmamiralens regel-
bundna förvaltning uppväxte nu begreppet af ett fast amiralitet.
1 Fullm. 10/i 1612, orig. bland G. A:s koncept, RA. Jfr Zettersten, s.
28, och ofvan s. 74.
2 Zettersten, s. 28 f.
3 RR (b. 2) ,2/n 1611.
4 Förlän, bref f. holmamiralen N. C. 2/ä 1612, G. A:s koncept, RA; i
RR, suppl., infördt under 2/i.
5 Förlän, bref ,s/10 1613; till kammarrådet, att N. C. besvärar sig, eme-
dan han ej får hvad han behöfver till arbetsfolket, 22/6 1614; för holmskepparen
Flans Jonsson 28l(; 1614 (jfr nedan). RR.
6 Fullm. för H. C., holmamiral, att hafva inseende vid Skeppsholmen,
9/2 1615, RR.
7 Jfr Zettersten, s. 256.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
