Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VI. Flottans styrelse: amiralitetet och dess utveckling mot kollegial organisation - Rättskipningen hufvudsak i förslagen - Förslagen ej utförda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 NILS EDÉN
tiller). Under holmamiralen skulle som förut finnas en holm-
kapten (eller holmmajor), och ändtligen borde såsom assessorer
inträda dels en major i flottan och öfverstelöjtnanten för dess
artilleri, dels så många särskildt inkallade kaptener och löjt-
nanter, som kunde vara behöfliga. Kollegiet borde erhålla egen
sessionslokal.
Dess uppgift begränsar memorialet till rättskipningsmål.
Sådant som ginge ä lif, gods och ära finge ej afdömas annat
än af full nämnd, ringare saker åter af färre bisittare. I sam-
band härmed borde kollegiet i fall af behof framställa förslag
till ändringar eller tillägg i sjöartiklarna att af K. M:t eller rik-
sens råd öfvervägas och påbjudas, och memorialet innehåller
äfven en punkt om de straff, som kunde ådömas.
Inom själfva förvaltningen åter tänker man sig icke att
kollegiet in pleno skall ingripa. Några af amiralitetets sjökun-
nige män böra examinera dem, som söka anställning i flottan,
men tillsättningen sker genom riksamiralen eller vice amiralen.
Anordningar af kronans medel till flottans utredning och pro-
viantering uppgöras af kammarrådet i samråd med amiralen eller
någon annan medlem af amiralitetet och få sedan icke förändras
utan medgifvande af K. M:t eller i hans frånvaro riksamiralen
och riksrådet. När det heter, att amiralitetet skall taga invis-
ning på alla sådana anordningar, och att dessa uppbäras i amira-
litetets kassa, så åsyftas säkerligen icke kollegiet i sin helhet,
utan flottans styrande myndighet, sådan den hittills utvecklat
sig. Riksamiralen eller kommissarien och räntekammarens ränt-
mästare skola hafva hvar sin nyckel till det lås, under hvilket
penningarna förvaras, så att ingen utbetalning kan ske utan bådas
vetskap.
Ej heller detta memorial synes hafva ledt till något resul-
tat. Flottans styrelse bibehåller under åren 1631 och 1632
samma karaktär som förut. Claes Fleming förblir den drifvande
kraften, och de flesta utgående brefven äro underskrifna endast
af honom och affattade i hans namn1. Mera sällan står vid
hans sida riksamiralen2. När Fleming begifver sig från Stock-
1 Am. reg., FL A., passim.
2 Jfr G. Gustafssons bref till kanslern 24,’8 1632, AOB II: 3, s. 269.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
