Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VII. Centrala organ och organisationsförsök vid sidan af de fem rikskollegierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634 301
teologie och en juris professor, medan de fyra andra platserna
öfverlämnades åt konungens hofpredikant och tre pastorer i
Stockholm och på Norrmalm. Denna anordning medförde dock
den olägenheten, att konsistoriet icke kunde hinna bekvämligen
handlägga alla förekommande ärenden på de två månaderna.
Hvad de föreslagna underordnade tjänstemännen beträffar, sä
vore sekreterare och fiskaler världsliga ämbetsmän, som aldrig
haft någon befattning i kyrkan, och för öfrigt obehöfliga, ty
man kunde i stället anställa ett par präster under namn af pres-
byterer och diakoner1.
De tre biskoparne vilja således på sätt och vis återupp-
rätta den uppsaliensiska ärkestolens chefsplats inom den svenska
kyrkan, endast med nybildning af kapitlet. Mot konungens
försök att definitivt inordna kyrkostyrelsen i den nya statsbygg-
naden sätta de en plan, som formellt accepterar själfva principen
om ett fast kyrkligt centralkollegium såsom kungligt organ, men
reellt omskapar detta till en centralmyndighet för kyrkan med
själfständig ställning. Att man i konsistoriet släppt in tre lek-
män, kunde icke vålla någon fara för dess prästerliga karaktär,
då dessa tre voro tagna frän det under kyrkan i så mångt och
mycket stående universitetet och för öfrigt de teologiska bisit-
tarne med ärkebiskopen i spetsen hade majoriteten.
Så långt gick icke prästerskapet i sin helhet. Det häfdade
liksom biskoparne med bestämdhet, att konsistoriet skulle bestå
endast af andlige, eftersom världslig och andlig dom alltid varit
åtskilda enligt den ordning, som Gud själf stiftade genom Moses;
om en betydande politisk man förordnades att biträda prästerna
med den världsliga maktens arm, kunde det icke skada, men
plats i själfva konsistoriet borde han icke erhålla. Däremot
uttalar sig prästerskapet icke uttryckligt om konsistoriets sam-
mansättning. Endast indirekt framlyser dess mening i förklarin-
gen, att platsen för dess sammanträden lämpligen kunde blifva
Stockholm, och att dessa sammanträden kunde hållas en gång
om året, hälst i samband med riksdagsmöten, dock så, att
en biskop eller superintendent skulle vid förfall kunna skicka
annan man i sitt ställe. Det var stiftscheferna som skulle bilda
konsistoriet, och detta skulle alltså komma att blifva ett slags
1 a. a., I, s. 129—132.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
