Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VII. Centrala organ och organisationsförsök vid sidan af de fem rikskollegierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÔ02—1634 SOS
denter i riket samt konungens förnämste hofpredikant och kyrko-
herden i Stockholm, men endast två eller tre lekmän — lagfarna
män, hälst från universitetet —, så blir också denna princip
fullständigt genomförd. Till yttermera visso fästas samtliga
poster inom konsistoriet vid kyrkliga ämbeten och omformas
efter traditionerna inom kyrkans organisation : medan ärkebiskopen
skall vara president och biskopen i Linköping vice president, blir
biskopen i Strängnäs poenitentiarius med uppgift att i första
hand mottaga de grofva syndare, som skola ställas inför kon-
sistoriet, förmana dem till bättring samt efter konsistoriets dom
gifva dem aflösning, om de äro botfärdiga, eller i motsatt fall
förkunna bannlysningen; biskopen i Västerås skall vara deka-
nus eller supremus notarius och handhafva konsistoriets
sigill, pastor Stockholmensis dess tjänstförrättande notarius, som
för protokoll samt uppsätter domar och andra handlingar med bi-
träde af två vicenotarier från kapitlen i Uppsala och Västerås. Hela
den organisation af underordnade jurister och kanslitjänstemän,
som konungen velat bilda efter de världsliga ämbetsverkens
mönster, är sålunda i enlighet med biskoparnes anmärkning stru-
ken och ersatt med prästerliga funktionärer. Endast i fall konun-
gen själf hade några saker att andraga inför konsistoriet, kunde
detta ske genom någon af de politiska assessorerna eller en
kunglig sekreterare eller fiskal. De af konungen omtalade cen-
sorerna upptagas under benämningen patroni eller defen-
sorer; de böra utses bland rådet eller adeln och erhålla befo-
genhet att, om de hafva någon gensaga mot en af konsistoriet
fälld dom, inlägga sitt veto och därmed suspendera dess utfö-
rande, tills K. M:t själf hunnit afgifva förklaring i saken.
Då biskoparne skulle utgöra konsistoriets hufvudkontingent,
är det naturligt, att man för det samma icke kunde tänka sig
långvariga eller ofta återkommande sammanträden. Endast en
gång om året skulle det samlas, i Stockholm, och dess arbete
borde kunna begränsas till två eller tre veckor. Man såg sig i
alla händelser nödsakad att medgifva de stiftschefer, som reside-
rade längst bort från hufvudstaden (i Abo, Växjö, Kalmar, Göte-
borg, Mariestad och framför allt Viborg), att vid personligt för-
fall sända en ställföreträdare, utsedd bland kapitlet eller inom
stiftet, dock icke oftare än hvart annat eller hvart tredje år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
