Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VII. Centrala organ och organisationsförsök vid sidan af de fem rikskollegierna - fallen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306 NILS EDÉN
Men i stället begränsas dess myndighet högst väsentligt. Upp-
kommer någon tvist i religionen, far konsistoriet endast försöka
bilägga den, och om detta icke lyckas, har det att göra anmä-
lan härom hos K. Aht, pa det att denne ma sammankalla
biskoparne och flere vällärda män, som kunna afgifva dom i
saken. Äfvenså skola några biskopar tillkallas, om det blir fråga
om att öfverse eller förändra nagra konstitutioner eller om under
konsistoriet dragas saker angaende nagon biskops eller super-
intendents person, ämbete eller goda namn, och öfver hufvud
taget får konsistoriet ej någon makt öfver biskoparne. Förslaget
kringgick åter på en ny väg väsentliga delar af konungens plan.
Huruvida konungen uttalat sig om det ena eller det andia
af prästerskapets betänkanden, är icke kändt. En författare, som
själf var samtida med dessa händelser1 2
, antyder, att meningsskilj-
aktighet vid denna riksdag yppat sig inom ståndets egna led,
men det förefaller, som skulle de af honom omnämnda händel-
serna snarare vara att hänföra till riksdagen ar 1624 , och hans
berättelse ger för öfrigt icke nagon ny belysning at fragan.
Visst är, att den icke berördes i riksdagsbeslutet.
Det ser ut, som om konungen åtminstone tills vidare upp-
gifvit förhoppningen att gent emot detta prästerskapets ihätdiga
motstånd genomdrifva sin organisationsplan. I den år 1626
uppsatta kansliordningen ställas akademier och skolor, hospital
1 Baazius, s. 751.
2 Han omtalar, att biskoparne uppsatt teser angående en annan form
för konsistoriet än den al konungen föreslagna, med ärkebiskopen såsom stän-
dig præses samt biskoparne ensamma såsom bisittare. Detta passar icke in
på° prästerskapets hållning 1625, men väl på dess ståndpunkt vid föregående
riksdag (jfr ofvan s. 301). Däremot är det ju möjligt, att konungen, såsom
Baazius berättar, år 1623 skickat en sekreterare till ärkebiskopen för att rent
ut fråga, om prästerskapet verkligen ville hafva ett konsistorium, men i så
fall har denna förfrågan icke varit föranledd däraf, att nagot uttryck för prä-
sterskapets mening icke kommit konungen tillhanda, sasom Baazius antyder,
utan däraf, att konungen tröttnat vid de många motförslagen, som aldrig gingo
honom till mötes i sak. Ärkebiskopens svar, afgifvet efter öfverläggning med
närvarande ståndsbröder, blef enligt Baazius ett bestämdt nej ; ett sådant kon-
sistorium som konungen föreslagit föregående år [vid riksdagen 1624? eller
vid Strängnäsmötet 1623 ; i senare fallet får äfven detta uppträde hänföras till
1624], önskade prästerskapet icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
