Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Dess ålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312 NILS EDÉN
ägde de tillstädesvarande likväl att arbeta med full makt och
myndighet, och finge i presidentens frånvaro antingen den främ-
ste assessorn eller också en af konungen förordnad tillfällig ord-
förande intaga hans plats.
Längre går icke kanslerns koncept. Det rör sålunda —
frånsedt ingressen — i föreliggande form endast centralregerin-
gen och angifver äfven för denna endast vissa grunddrag. Det
fastslår det system af kollegier, som vi sett småningom utveckla
sig under loppet af Gustaf Adolfs regering, och ökar endast
formellt antalet från fem till sex, genom att låta drotsen och
hans bisittare tjänstgöra på två håll. I fråga om personalen in-
skränker det sig till bestämmelsen om en fördelning af rådsher-
rarne inom den högsta riksstyrelsens olika grenar såsom dess själf-
skrifna ledare. Förhållandet mellan konungen och ämbetsverken
beröres icke, vare sig gränserna mellan ämbetsverkens förvalt-
ning på egen hand och den kungliga regeringsmakten eller for-
merna för deras förbindelser med konungen. Detta betraktas
tydligen sasom stående i konungens eget skön. Förslaget afser
endast att stadga den yttre ramen för regeringsarbetets organi-
sation, icke att ingripa i själfva den kungliga myndighetens ställ-
ning och utöfning.
Kanslerns koncept saknar datering, men innehållet kan
möjligen gifva någon ledning till bestämmande af dess ålder.
Då skolor, hospital, barnhus och tukthus afskiljas från den kyrk-
liga förvaltningen och ställas under drotsen och hans assessorer,
torde däraf kunna slutas, att förslaget tillkommit efter de sista
förhandlingarna med prästerskapet om ett consistorium ecclesia-
sticum, hvilka förhandlingar ägde rum i mars—april 1625. In-
gressen omnämner vidare, att konungen anser sig böra träffa
sina anstalter under förhandenvarande »rolighets och stillhets
tid»1, och detta uttryck måste innebära, att förslaget är till-
kommet vid en tidpunkt, dä konungen icke varit upptagen af
krigiska företag, antingen under en period af verkligt fredslugn
eller åtminstone under en mellantid mellan fälttågen. Det kan
1 »På det nu icke något måtte försummes uti denne Vår rolighets och
stillhets tid, som förekomma kunde i framtiden riksens skada och olycka,
. ... då hafve Vi högnödigt aktat att ställe dette ärende uti betänkande och
rådslag . . .»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
