Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Kanslerns senare förslag: tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 313
följaktligen i intet fall vara yngre än våren 1630. En verklig
»rolighets och stillhets tid» finner man under denna del af Gustaf
Adolfs regering endast före polska krigets förnyade utbrott som-
maren 1625 samt efter dess slut, från hösten 1629 till våren
1630, och hemma i Sverige mellan de polska fälttågen var ko-
nungen under våren 1626 samt vintrarna 1626—1627, 1627—
1628, 1628—1629 l.
Då emellertid redan kansliordningen af 1626 öfverlämnar
skolor och vårdanstalter åt kansliet2, och då denna princip
sedan veterligen icke frångicks, synes förslagets konstituerande
af drotsen och hans assessorer såsom kollegium för denna för-
valtningsgren tyda därpå, att det får dateras tidigare än kansli-
ordningen, och i så fall inskränka sig gränserna för dess möjliga
tillkomsttid ytterligare: det måste härröra från våren 1625 eller
våren 1626. Härmed öfverensstämmer också, att kanslern väl
med all sannolikhet får antagas hafva befunnit sig i konungens
närhet vid uppgörandet af detta första förslag, hvilket emeller-
tid icke var fallet under någon »rolighets och stillhets tid» efter
sistnämnda tidpunkt.
Förslaget har säkerligen aldrig blifvit fullbordadt, och oin
de öfverläggningar, som konungen kan hafva hållit med sina
förtrogna i den viktiga frågan, känner man intet. Ej heller de
följande åren hafva efterlämnat några vittnesbörd om sådana
öfverläggningar. Först efter Gustaf Adolfs död finner man att
Axel Oxenstierna skrifver till rådet om en regeringsform, som
af honom blifvit uppgjord, men ej hunnit erhålla konungens
stadfästelse. Kanslern talar om huru konungen nogsamt med-
delat sina förtrogna sina afsikter härutinnan samt förmenar också,
att riksens råd väl känt konungens plan att i de fem kollegierna
samla riksstyrelsen3 4
, och rådet å sin sida har tydligen känne-
dom om att en regeringsform varit ifrågasatt att utarbetas, men
det vet däremot icke, huruvida någon sådan kommit till stånd,
utan måste härom förfråga sig hos kanslerni. I ett bref till
1 Jfr ofvan s. 128 f.
2 Jfr ofvan s. 188.
3 Kanslern till rådet 14/n 1632, memorial för Grubbe 5/12 1632. Sk. H.
XXIV, s. 245, 255.
4 Rådets bref till kanslern med P. Brahe lä/I2 1632, Sk. H. XXIV, s. 283;
jfr r&dsprot. 43/]2 1632, SPP III, s. 255.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
