Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - förslaget inför konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314 NILS EDÉN
Pfalzgrefven från år 1634 påminner kanslern om att frågan vid
flera tillfällen varit föremål för konungens samtal med sina råd-
gifvare1. Det är alltså tydligt, att Gustaf Adolf under senare
delen af sin lefnad bestämdt uttalat sin afsikt att låta uppsätta
en regeringsform, men att denna endast samtalsvis varit under
öfverläggning, och att intet definitivt förslag kommit till stånd
före det, som kanslern nu efter konungens död framlade.
För kännedomen om dess tillkomst är man hänvisad till
Axel Oxenstiernas egna upplysningar. Han säger sig uppre-
pade gånger sedan lång tid tillbaka hafva fått befallning att ut-
arbeta ett förslag, men det hade ej blifvit af förr än under se-
nare delen af hans guvernörskap i Preussen, sedan konungen
från Pommern skickat en ny påminnelse om saken2. Då hade
han ändtligen skridit till verket och uppsatt ett koncept. Detta
har således skett antingen under senare hälften af 1630 eller
under 1631. När han sedan begaf sig från Preussen till ko-
nungen i Tyskland, hade han sitt förslag med sig och öfverläm-
nade det till denne3.
Att döma af kanslerns uppgifter har konungen endast till
honom uttalat sig om förslaget. Särskildt synes frågan hafva
varit å bane vid deras sammanträffande i Nürnberg på våren
16324 5
. Hvad som därvid blifvit sagdt dem emellan, veta vi
icke. Axel Oxenstierna förklarade i sitt första bref till radet
efter Gustaf Adolfs död, att han icke vågade anförtro det åt
papperetB, och då rådet det oaktadt anhöll att få en redogörelse
därför6, så följde, så vidt man känner, härpå intet skriftligt
svar7. Det ömtåliga ämnet var förmodligen Pfalzgrefvens ställ-
ning till en blifvande förmyndarstyrelse. Häraf berördes emel-
lertid icke själfva organisationen af regeringens hjälpmedel, och
1 Brefvet, af 20/5 1634, anfördt af Odhner, s. 21, not 1.
2 Anf. bref och memorial till rådet och Pfalzgrefven.
3 »Dock hafver jag i Pryssen gjort den färdig och här tett H. K. M:t
konceptet.» Memorialet för Grubbe, Sk. H. XXIV, s. 256.
4 Brefvet af 14/u, Sk. H. XXIV, s. 246.
5 a. st.
6 Rådet till kanslern 7/, 1633, Sk. H. XXIV, s. 303 f.
7 Grubbe antydde i sin relation inför rådet */, 1633 (SRP III, s. 7),
att kanslern skulle hafva i sin ägo några skriftliga vittnesbörd om konungens
uttalanden vid Nürnberg, men denna uppgift är icke bestyrkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
