Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634)
- VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform
- Regeringsformens motivering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GENTRALREGERINGENS UTVECKLING 1602—1634 319
de fem kollegierna1, så öfverensstämmer detta allra minst med
den hittills rådande åskådningen, att just inom den administra-
tiva organisationen konungens myndighet ensam var den be-
stämmande. Det måste därföre förblifva mer än tvifvelaktigt,
om regeringsformens proklamerade evärdeliga giltighet var rätts-
ligen bindande, och det i synnerhet i hvad den berörde rege-
ringens ordning.
*
Sådan regeringsformen slutligen stadfästes2, fick den dub-
bel ingress och slutformel. Man behöll den i Gustaf Adolfs
namn affattade inledning och stadfästelse, som fanns i kanslerns
hemsända koncept och angaf den nya förordningen såsom ko-
nungens verk. Sedan omslöts denna i sin helhet af en ny in-
gress och en ny stadfästelse i ständernas namn 3.
Ständerna redogöra för regeringsformens framläggande efter
konungens död, och här kommer också en tvekan om befogen-
heten att stadfästa den tydligt nog fram i deras uttalade önskan,
att konungen själf skulle hunnit utföra sin afsikt att meddela
förslaget åt dem, så att detsamma kunnat blifva af båda par-
terna vederbörligen behandladt och regeringsformen »tillbörli-
gen» bekräftad och stadgad. Det är med uttrycklig hänvisning
till Gustaf Adolfs uttalade godkännande som de slutligen gifva
den sin stadfästelse.
Den ursprungliga, i Gustaf Adolfs namn hållna ingressen
utvecklar något vidlyftigare de synpunkter, som redan i kans-
lerns tidigare, ofullbordade utkast till regeringsform 4 fått ett ut-
tryck. Konungen hänvisar först till sin farfaders och sin faders
arbete för rikets bästa och påminner, huru han själf mottagit
riket hemsökt af yttre krig och inre misshälligheter, men
1 Adelns prot. 12/7 1634, RAP II, s. 84.
2 Hildebrand, Regeringsformer, s. I—-41.
3 Afven till dessa hade kanslern utarbetat ett koncept, som finnes i Ox.
saml., A. 0;s konc. t. kungl. bref 1626—1654, RA. Det har också lagts till
grund för den slutliga affattningen, och endast smärre ändringar äro gjorda,
hufvudsakligen af formell natur.
4 Se ofvan s. 309 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0345.html
