Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen - Hofrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634 323
sök förordnas och stadgas nu, att alla de ärenden, som höra
till den högsta riksstyrelsen, skola allt efter sin natur gå genom
de fem collegia eller broderskap, hofrätten, krigsrådet, amiralite-
tet, kansliet och räkningekammaren.
Riksstyrelsens fördelning på de fem kollegierna, som Gustaf
Adolt gjort till stommen för sitt organisatoriska system, är så-
lunda här upptagen i en formulering, som enligt ordalagen för-
hindrar ej mindre en utbrytning af något område under nya
centrala organ än konungens handläggning af ärendena utan
biträde af något bland kollegierna. Måhända är det för att före-
bygga en sådan tolkning särskildt i sistnämnda riktning, som
kanslern här tillagt ett allmänt förbehåll för konungens rätt och
höghet1. Däremot inlåter man sig lika litet här som i Gustaf
Adolfs organiserande förordningar pä frågan om huru förbindel-
sen mellan konungen och kollegierna skall försiggå.
Det första kollegiet är hofrätten (p. ]). Regeringsformen
nämner emellertid icke blott ett ämbetsverk med detta namn,
utan flere, i enlighet med den ordning, som utvecklat sig på
1620-talet: de tre hofrätterna i Stockholm, Äbo och Dorpt, och
därtill en ny i Jönköping, för Götalandskapen, hvilken först
genom regeringsformen blef besluten (p. 8). Rikets vidsträckt-
het gör, säger den, dessa fyra hofrätter nödvändiga. Ja, vid re-
geringsformens stadfästelse insköts till och med en föreskrift, att
ännu en hofrätt skulle upprättas, hvilken ej fanns upptagen i Axel
Oxenstiernas koncept, nämligen för de preussiska besittningarna,
dock utan att hofrätternas angifna antal ökades från fyra till
fem, vare sig nu detta berodde på ett förbiseende eller därpå,
att dessa preussiska besittningar voro till Sverige afträdda en-
dast för några år och sålunda icke kunde räknas till riket. Den
tillämnade preussiska hofrätten skulle ej heller erhålla så förnäm-
liga bisittare som de öfriga.
Regeringsformen bekräftar den princip, som Gustaf Adolf
följt vid de nya hofrätternas instiftande, att samtliga dessa äm-
1 »... dock konungens rätt och höghet oförkränkt och i ingen måtto
förminskat.» I samma riktning pekar möjligen formuleringen, att »alle ären-
den . . . skole . . . lända och drifvas ordinarie genom desse efterskrefne 5 col-
legia eller broderskap».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>