Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CERTRALREGERINGENS UTVECKLING l6o2—1634 325
Hofrätternas lika makt och myndighet kan ej hindra, att
den Stockholmska erkännes såsom den förnämsta, och dess rang-
plats visar sig också i sammansättningen. Regeringsformen
stadfäster för hofrätten i Stockholm ordinantians grundläggande
föreskrift med den ökning af de lägre klasserna, som tillkommit
under Gustaf Adolfs tid : den skall bestå af riksdrotsen som
president och 16 bisittare, 4 riksråd, 6 adelsmän och 6 ofrälse1.
Den omnämner också riksens fiskal — här återkommer alltså
titelns äldre form — samt sekreterare och notärier, dock utan
att specificera dessa lägre poster. De tre andra hofrätterna
erhålla endast ett riksråd hvardera, såsom president, och bisit-
tarnes antal inskränkes därföre här till tolf, sex adliga och sex
ofrälse; för den preussiska öfverdomstolen bestämmes icke med-
lemsantalet.
För vissa rättegångar af utomordentlig vikt anses emeller-
tid icke hofrätternas rättskipning tillräcklig. I statssaker af större
omfattning hade ständerna själfva under det gångna århundradet
gång efter annan fått inträda såsom dömande, hvarvid vanligen
själfva rannsakningen och domens affattande öfverlämnats åt ett
trängre utskott af växlande sammanställning2. Regeringsformen
bestämmer nu en särskild domstol för sådana fall, då en stats-
förbrytelse är begången, som på grund af sin allvarliga art eller
på grund af den brottsliges höga ställning i enlighet med denna
praxis ej synes kunna afdömas utan ständernas sammankallande
(p. 9). I sådana fall skola alla de fyra hofrätterna — den preus-
siska räknas ej heller här — jämte öfriga riksens råd, tillstädes-
varande landshöfdingar samt en borgmästare från hvar och en
af städerna Stockholm, Uppsala, Göteborg, Norrköping, Äbo och
Viborg utöfva ständernas domsmakt under presidium af riks-
drotsen eller vid förfall för denne rikskansleren, och regerings-
formen reglerar noga bisittarnes placering i rätten allt efter de-
ras rang.
Olika meningar äro uttalade om tolkningen af denna para-
graf3. Frågan gäller särskildt, huruvida den här organiserade
• 1 Jfr ofvan s. 261. x
2 Jfr utredningen hos Kjellén.
3 Senast af Varenius, s. 343 ff., och Kjellén, s. 95 ff.; jfr E. Hildebrand
i Hist. Tidskr. 1895, s. 55.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
