Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen - förhållandet till krigsrätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328 NILS EDÉN
användning skall där afgifvas1. Fullständig blir icke gränslinjen
mellan de två kollegiernas maktområden : huruvida själfva ut-
betalningarna skola gå genom krigsrådets eller genom räkne-
kammarens organ framgår icke af regeringsformen, ej heller
hvilketdera kollegiet som skall uppgöra om alla de inköp, hvilka
hittills tillhört kammaren. Regeringsformen hänvisar emellertid
till en blifvande specialinstruktion för krigsrådet.
Då kanslern i sitt förslag till regeringsform insatte ett för-
valtande krigsråd i stället för den redan existerande dömande
krigsrätten, kan det möjligen hafva berott därpå, att han vid för-
slagets uppgörande borta i Preussen icke erhållit någon kännedom
om att den kollegiala organisationen för hären nu bragts till
verkställighet i denna sistnämnda form, utan fasthållit vid konun-
gens tidigare afsikter på detta område. Förvånande är där-
emot, att icke olikheten observerades och gaf anledning till
några öfverläggningar vid regeringsformens behandling af rådet
och ständerna i Sverige. Riksdagsbeslutet år 1633 uppräknar
de fem kollegierna såsom redan fastställda och bland dem krigs-
rådet, ej krigsrätten2, men när rådet skrider till öfverläggning
om regeringsformen och besättande af de fem kollegierna, före-
slår det bisittare för krigsrätten, och äfven när efter regerings-
formens slutliga antagande kollegiernas personal bestämmes, talar
man om krigsrätten, ej om krigsrådet3. Man har tydligen utan
vidare identifierat den krigsrätt, som fanns, med det af kans-
lern föreslagna krigsrådet. Någon modifiering af krigsrättens
ställning och verksamhet i riktning af ett förvaltande krigsråd
kan däremot icke spåras; ännu pä våren 1634 omtalas den en-
dast såsom dömande4. Inom krigsstyrelsen måste således rege-
ringsformens genomförande komma att innebära en fullständig
förändring af kollegiets hela ställning5 * * *
.
1 Sistnämnda punkt fanns icke i kanslerns koncept.
2 Stiernman, Riksdagar, II, s. 853.
3 Rådsprot. 26/3 1633 och s/9 1634, SRP III, s. 79, IV, s. 212.
4 Marsken till kanslern l9/j, 12/4 1634. AOB II: 5, s. 526, 531; rådsprot.
26/(1, 13/5 1634, SRP IV, s. 100, 114.
5 I sitt memorial till rådet 14/8 1635 (Sk. H., XXV, s. 133), anmärkte
kanslern, att rådet s)mtes »mena krigsrådet att bestå uti justitiens administra-
tion öfver krigsfolket i landet», och att krigsrådet försummade sin administra-
tiva uppgift.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
