Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen - Amiralitetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 329
Det tredje kollegiet är amiralitetet. Regeringsformen be-
stämmer till president riksamiralen och till bisittare två riksråd,
helst män som gjort tjänst till sjös, samt fyra andra sjöofficerare,
viceamiraler eller skeppskaptener, bland dessa alltid holmami-
ralen eller (om någon sådan ej finnes) holmkaptenen ; tjänste-
män för expeditionen blifva äfven här sekreterare, notarier och
skrifvare. Kanslern har tydligen icke haft kännedom om de
uppgjorda förslagen till amiralitetets organisation efter krigs-
rättens mönster1, men detta har här icke föranledt någon prin-
cipiell afvikelse frän de bestående förhållandena, eftersom ami-
ralitetet hittills just utvecklat sig såsom organ för administra-
tionen; det i regeringsformen föreskrifna kollegiet utvidgar en-
dast den krets af sjömilitära ämbetsmän, som redan ägnade sig
åt flottans styrelse. Under år 1633, efter regeringsformens första
framläggande, hade riksamiralen väckt ett förslag, att inom ami-
ralitetet skulle tillsättas en commissarius, hvilken ämbetsman
spelat en viktig roll i den sista stora planen för flottans admi-
nistration, men Fleming hade motsatt sig förslaget, som också
fick förfalla 2, och någon commissarius insattes icke i regerings-
formen. För öfrigt hade under samma år en viss utveckling af
amiralitetets kollektiva enhet börjat framträda däri, att de ut-
gående brefven numera börjat angifvas såsom utfärdade vid
amiralitetet3, en notarie i amiralitetet hade blifvit anställd med
uppgift bl. a. att biträda sekreteraren vid utskrifningen af dia-
rier och protokoll vid amiralitetets kollegiala sammanträden4,
och då med årets slut den förre sekreteraren och kassören Olof
Burman lämnade sin befattning, blef hans efterträdare kassör,
men endast tillförordnad sekreterare5; meningen var tydligen,
att den senare befattningen nu skulle blifva själfständig.
Amiralitetets uppgift uttrycker regeringsformen i ungefärlig
öfverensstämmelse med redan stadgade faktiska förhållanden:
det skall taga vård om alla fartyg och byggnader för flottan
1 Jfr ofvan s. 292 ff.
2 Rådsprot. % 1633, SRP III, s. 95; jfr ofvan s. 293.
3 De sluta i Am. Reg., Fl. A., från maj 1633 stundom: »Actum ami-
ralitetet». Samma registratur rubriceras också allt ifrån detta år: »Bref, som
här vid Admiralitetet äre passerade». Jfr ofvan s. 291.
4 Fullm. f. Zackarias Solthovius 25/10 1633, ^m. reg.
5 Fullm. f. Jakob Johansson att vara amiralitetets kassör, jämväl ock
provisional sekreterare, 1634, Am. reg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
