Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen - dess förhållande till andra kollegier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 NILS EDÉN
formell expedition eller endast det senare. Sedan talas endast
om hvad som »hör» till kansliet, och härunder hänföras dels
kategorier af aktstycken, för hvilka man skulle kunna tänka sig
endast en formell expedition, såsom riksdagshandlingar och trak-
tater, dels »sändebuds, residenters och agenters affärdning och
alle andre ankommandes förhör och expedition», alltså själfva
det reella utrikespolitiska arbetet. Allt talar emellertid för att
regeringsformen äfven i detta hänseende bygger på samma för-
utsättning som kansliordningen, nämligen att kansliet inom sitt
område skall hafva en sådan verkligt administrerande uppgift som
de öfriga kollegierna inom sina.
Ä andra sidan måste också själfva uppräkningen af det
som till kansliet hörde förutsätta, att hvad som här icke upp-
räknades ej heller skulle vid den formella expeditionen gå ge-
nom kansliet, eller med andra ord, att de öfriga kollegierna
skulle expediera hvart inom sitt område. Endast i fråga om
fullmakters utfärdande synes regeringsformen härifrån göra
undantag, i det att alla sådana öfverlämnas åt kansliet, obero-
ende af sitt innehåll. Då det i slutet af punkten om kansliet
heter, att alla publika akter skola granskas och undertecknas af
rikskansleren, innan de föredragas inför konungen för att erhålla
hans underskrift, och att andra handlingar på samma sätt skola
behandlas af hofkanslern eller vederbörande sekreterare, så afses
här säkerligen endast de förut uppräknade handlingar, som hän-
förts till kansliet. Vid konceptets uppsättande hade rikskans-
lern ursprungligen gifvit ett bestämdt uttryck åt principen att
expeditionen ej skulle vara samlad under kansliet, utan fördelas
mellan alla kollegierna, i det att han i punkten om krigsrådet
inskjutit en bestämmelse, att konungens befallningar i alla till
krigsrådet hörande ärenden skulle gå ej genom kansliet, utan
genom krigsrådet, och af dess sekreterare uppsättas, protokoll-
föras och expedieras x. Denna bestämmelse blef visserligen stru-
1 » . . . och täckes ock konungen något att förordna uti fönne ärenden,
att då befallningarna och brefven icke [genom] kanzeliet uten forme krigsräth utgå
och af dess sekreterer författes, protokolleres och beställes.» Bestämmelsen
har stått före sista punkten i § io, efter »... som det under händer hafve», men
är öfverstruken. Ännu tidigare är en kortare formulering af samma tanke,
som kanslern kasserat redan under utskrifningen och ersatt med den ofvan an-
förda. Konceptet finnes i U. B:s handskriftsaml., E. 3S4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
