- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
334

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen - Allmänna bestämmelser om kollegierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334 NILS EDÉN
aktligen ske i räknekammaren, såsom redan förut blifvit antydt
vid behandlingen af krigsrådet och amiralitetet. Dessa praktiska
förvaltningsuppgifter hafva i regeringsformen alldeles undanträngt
räknekammarens kontrollerande åligganden, som en gång varit
grundläggande för hela dess ställning; de senare äro i detta
sammanhang alls icke nämnda1.
Efter regleringen af de fem kollegiernas sammansättning
och verksamhetsområden följa några punkter, som innehålla för
dem alla gemensamma bestämmelser.
Kollegierna skola samtliga vara förlagda till Stockholm
(p. 14), och regeringsformen bestämmer t. o. m. platser för de-
ras sessionslokaler: för kansliet och räknekammaren pä kungliga
slottet och likaså för hofrätten, intill dess den kan erhålla ett sär-
skildt hus i staden, för ]<rigsrådet och amiralitetet på Blasiehol-
men. Krigskollegiet skulle alltså flyttas, ty krigsrätten synes
hittills äfven den hafva sammanträdt pä slottet2. Samtliga kol-
legier skulle vara i oafbruten verksamhet, och om någon eller
några af bisittarne antingen utsändes i särskilda uppdrag eller
på grund af annat förfall vore frånvarande, så finge detta icke
föranleda något afbrott i ämbetsverkets arbete såsom sådant.
Det ser nästan ut som om regeringsformen ej förutsatte några
mellanterminer mellan sessionerna ens för hofrätten, där dock
sådana alltid hade förekommit — motsvarande grundsats hade
äfven ingått i krigsrättens instruktion3 —, om ej sådana mellan-
terminer skola anses inbegripna under den ledighet, som med-
gifves för »ferier och helgdagar». Kollegiernas förläggning till
Stockholm innebär (p. 15), att ingen president och än mindre
någon assessor får flytta sitt ämbetsverk till annan plats på eget
bevåg, hvaremot konungen själf naturligtvis kan förflytta dem,
om han på grund af någon särskild orsak, t. ex. härjande far-
sot, ser sig föranlåten att förlägga sitt residens annorstädes. Det
är samma regler som Gustaf Adolf tillämpat.
Med stort eftertryck häfdar regeringsformen, att alla beslut
måste fattas af vederbörande kollegium såsom sådant och å dess
1 Jfr ofvan s. 232 f.
- Jfr ofvan s. 279, not 2.
3 Jfr ofvan s. 263 och 278.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free