Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen - Lägre riksämbeten: Riksmarskalk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 337
vudorgan för den centrala regeringen. De följande paragraferna
behandla några centrala ämbeten, som i trots af grundsatsen om
hela riksstyrelsens fördelning på de fem kollegierna endast del-
vis eller indirekt stå i förbindelse med dessa.
I riket skall sålunda, säger regeringsformen (p. 18), finnas en
riksmarskalk eller öfverste marskalk med riksråds värdighet1. Ho-
nom tillhör att förestå konungens hof och hafva tillsyn med alla
ordinarie och extraordinarie utgifter därstädes samt att leda cere-
monielet så väl vid ständernas möten som vid festligheter af
olika slag och vid utländska sändebuds mottagande. Under riks-
marskalken lyda hofmarskalken och hofmästaren — det senare
ämbetet får sålunda här lägre rang än det förra 2 3
—, äfvensom
stallmästaren, hela personalen vid konungens kök, källare och stall
samt öfversten för hofregementet i hvad som angår ceremonielet
och den dagliga tjänstgöringen vid hofvet. Riksmarskalken skall
ständigt vara vid hofvet; skulle han få förfall, sköter hofmar-
skalken hans ämbete.
Riksstyrelsens afsöndring från de rena hofsysslorna hade i
organiserande urkunder framträdt allt sedan Johan III:s dagar8,
och den hade äfven praktiskt gjort sig allt starkare gällande
under 1500-talets senare del, så att principen kan sägas vara
genomförd vid Gustaf Adolfs tronbestigning. Under Johan III:s
sista år synas ett par hofmarskalkar hafva stått i spetsen för hofvet
utan att taga någon del i rikets styrelse4 * 6 *
, och Karl IX lämnade
likaledes ledningen af sitt hof ät särskilda funktionärer med titeln
hofmarskalkn. Gustaf Adolf torde till en början hafva öfver-
flyttat denna ledning till en hofmästare — under hans första
regeringsår för riksrådet Henrik Horn denna titel —G, men snart
intager ater hofmarskalken främsta platsen vid hofvet, sedan
1 ». . . vyrdat med riksens råds kondition.» Antingen skulle denne
sålunda tagas bland riksens råd, eller också skulle den, som utnämndes till
riksmarskalk, upphöjas till riksråd.
2 Jfr Centralregeringen 1523 — 1594, s. 53, 136 f., 141 f., 160 ff.
3 a. a., s. 160, 189.
4 a. a., s. 181.
0 Hans fullmakt för Filip Scheding såsom hofmarskalk 2% 1606 (RR)
handlar uteslutande om ordningen vid hofvet. Filip Schedings företrädare var
•Otto Helmer von Mörner.
6 Konfirmationer på gods 22;,, 29;] 1612, G. A:s koncept, RA.
K. Hum. Vet. Samf. i Uppsala. Vill. 2. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
