Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen - Riksstallmästare - Riksjägmästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CENTRALREGERINGENS UTVECKLING IÖ02—1634 339
krigsrådet, får han i detta sammanhang en särskild instruktion
(p. 19), hvartill hans redan befästa betydande ställning väl kunde
berättiga. Regeringsformen redogör i korthet för rikstygmästa-
rens häfdvunna befattning med artilleriet ej blott på fästningar
och i fält, utan också på flottan, ställer i öfverensstämmelse
härmed under honom alla institutioner och fabriker, som hade
samband med krigsfolkets beväpning: rustkammare och ammu-
nitionsförråd, lavettmakerier och kanongjuterier, salpeter- och
krutbruk och faktorier, samt ger honom slutligen myndighet
öfver hela den härtill hörande personalen. Denna särskilda in-
struktion afser dock icke att göra honom oberoende af härens
gemensamma öfverstyrelse ; regeringsformen ålägger honom tvärt-
om att såsom assessor i krigsrådet uti alla saker meddela sig
med detta och rätta sig efter de beslut, som där kunna fattas.
Det är tydligen meningen, att krigsrådet skall utöfva den hög-
sta ledningen öfver artilleriets administration liksom öfver här-
väsendet i öfrigt, ehuru rikstygmästaren inom ramen för denna
ledning af egen myndighet sköter sitt område. Reser han i
rikets värf bort från Stockholm — antingen för tjänstgöring i
fält eller i andra ärenden rörande artilleriets skötsel —, skall han
själf sätta någon tillfällig chef i sitt ställe.
Förbindelsen med hofvet återkommer däremot hos riks-
stallmästaren (p. 20). Han skall dels förestå konungens eget
stall, dels administrera kronans stogångar. Han skall följakt-
ligen hafva myndighet såväl öfver konungens hofstallmästare
och den öfriga stallstaten vid hofvet som öfver kronans »sto-
och fölevaktare». Hvilken ställning riksstallmästaren skall intaga
till de kollegier, som närmast hade att göra med hans ämbets-
område, krigsrådet och räknekammaren, därom förmäler rege-
ringsformen intet.
En liknande ställning gifver den slutligen äfven åt riks-
jägmästaren (p. 21), i det den hos honom förenar åligganden,
som närmast röra konungens hofhållning, med kronans tjänst.
Liksom han har att inspektera konungens parker och djurgår-
dar, taga vård om hans jakträttigheter och leda hans hofjakter,
så utöfvar han också inseende med kronans skogar, så att icke å
dem göres intrång, utan ållon- och bokskogar användas till rikets
nytta, och öfvervakar tillämpningen af gällande jaktstadgar så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
