- Project Runeberg -  Den svenska centralregeringens utveckling till kollegial organisation i början af sjuttonde århundradet (1602-1634) /
340

(1902) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen - Ämbetsmännens ansvarighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

340 NILS EDÉN
väl i hvad dî angå tidpunkterna för olika jakt och fångst som
i fråga om jskten å björnar och andra skadedjur. Under honom
stå hofjägmästarne och deras underlydande, djur- och skog-
vaktare å krtnans marker, och för jakt å skadedjur har han
att befalla cfver ämbetsmännen, särskildt fogdar och länsmän,
samt öfver uppbådad allmoge enligt lag.
Gemensim för alla de fyra sist anförda ämbetsmännen,
riksmarskalken, rikstygmästaren, riksstallmästaren och riksjäg-
mästaren, är bestämmelsen, att de liksom öfriga organ för cen-
tralregeringen i regel skola befinna sig i Stockholm (p. 22).
Emellertid måste själfva karaktären af särskildt de tre senares
åligganden också föranleda resor till olika delar af landet, och
regeringsformen glömmer icke heller att inskärpa deras plikter
härutinnan: tygmästaren bör besöka fästningar och faktorier,
stallmästaren de platser, där konungens och kronans hästar äro
förlagda, och jägmästaren parker och djurgårdar liksom kronans
förnämsta skogair.
Med de fem kollegierna och de fyra utom dessa stående
lägre riksämbetena är den centrala organisationen såsom sådan
fullbordad. Den framträder emellertid från en väsentligt ny sida
i regeringsformens utförliga föreskrifter om samtliga ämbetsmäns
ansvarighet och redovisningsskyldighet.
Principen uttalas i p. 36. Hvarje ämbetsman skall vara
skyldig att göira reda för sin förvaltning å bestämd tid. De
fem kollegierna hafva att utkräfva denna räkenskap hvart och
ett af sina underordnade: lagmän, häradshöfdingar och alla andra
domare redovisa infer hofrätten i Stockholm, som således i detta
stycke inträder såsom centralmyndighet för hela riket, tygmästa-
ren, öfverstar o>ch kommendanter inför krigsrådet, hela flottans
personal inför amiralitetet, landshöfdingarna samt sändebud och
agenter inför kanslirådet, så långt dess administrerande befogen-
het sträcker sig 1 — inskränkningen syftar synbarligen på kans-
liets endast parttiela chefskap öfver den inre civila förvaltningen
— och slutligein alli, som hafva något att skaffa med rikets
medel, inför karrmErrådet. Afven här reserveras dock konun-
gens makt att parsonligen ingripa, där han så finner för godt,
1 »... inför kajsliiådet, hvad dess ärenden vedkommer.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:28:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrkol/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free