Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra perioden. Organisationens utförande genom Gustaf II Adolf (1611—1634) - VIII. Den centrala organisationens sammanfattning i 1634 års regeringsform - Centralregeringen enligt regeringsformen - Dess förhållande till rådet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 NILS EDÉN
såsom rätta målsmän och förmyndare (p. 53)- Om formerna
för denna regering stadgar regeringsformen endast, att den skall
föras kollegievis (p. 53)- För de fem riksämbetsmännen såsom
gemensamt styrande böra alltså i tillämpliga delar gälla de all-
männa regler, som i annat sammanhang gifvits angående riks-
kollegiernas arbetssätt.
Någon närmare samverkan mellan denna femmannaregering
och rådet omnämner regeringsformen icke. Endast för särdeles
svåra frågor, som kräfva rådplägning af flere, skall regeringen
sammankalla rikets råd (p. 58), och till och med revisionsmål
hänvisas till dess afgörande, utan att rådets hörande därvid an-
tydes (p. 57)1. Dessa föreskrifter afse visserligen närmast de
fall, då konungen är utrikes eller sjuk, men de äro tvifvelsutan
äfven tillämpliga för en förmyndareregering.
Regeringsformen förutsätter således helt enkelt, att den
tillförordnade femmannaregeringen icke skall anlita rådet oftare
eller i andra former än konungen själf. Kanslern, hvars förslag
i dessa delar blifvit fastställdt utan ändringar, har tänkt sig, att
denna regering skulle träda i stället för det talrikare rådskolle-
gium, som fungerat under Gustaf Adolfs fälttåg, ej att detta
senare skulle bestå vid sidan af den förra. Regeringsformen an-
tyder på intet sätt, att de regelbundna sammanträden, som rådet
plägat hålla såsom regerande under konungens frånvaro, också
skulle förekomma, då regeringen öfverlämnades åt endast de fem
höga riksämbetsmännen, än mindre ger den rådet någon andel i
besluten jämte dessa senare.
Bådadera var emellertid ett faktum redan vid den tidpunkt,
då regeringsformen slutligt fastställdes. När 1633 års riksdag
provisoriskt ordnade förmynderskapet, öfverlämnade den visser-
ligen i enlighet med den då ännu icke offentliggjorda regerings-
formen detta förmynderskap och rikets regering åt de fem riks-
ämbetsmännen, men den markerade icke sitt beslut såsom nå-
gon egentlig förändring i dittills gällande ordning, enligt hvilken
styrelsen förts af riksrådet i sin helhet, utan lät femmanna-
regeringen liksom sammansmälta med den hittillsvarande råds-
regeringen. Att de fem riksämbetsmännen skulle styra »med
1 ». . . skole de ... de ärenden, som ifrå hofrätterne förmedelst klageli-
bell till kongen äre vältrade, revidera och afdöma.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
