Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
existerar icke[1], och allt syntes mig tala för att en sådan skulle
kunna erbjuda mycket af intresse. Min afsikt var alltså till en
början att söka utreda den centrala regeringsordningens historia
från Karl IX:s tronbestigning till regeringsformens tillkomst.
Det visade sig emellertid, att för en fullt klar uppfattning af
denna periods organisationsarbete kräfdes en vida mera djupgående
kännedom om dess historiska förutsättningar från de äldre
Vasakonungarnes tidehvarf än den, som stod att vinna ur den hittills
förefintliga litteraturen. Jag fann mig alltså nödsakad att ägna
äfven detta tidehvarfs centralregering en undersökning efter de
primära källorna. Men dessa befunnos snart innehålla ett så rikt
material för frågans behandling, att det ej lämpligen kunde
tillgodogöras inom ramen af en blott inledande öfversikt till Karl IX:s
och Gustaf Adolfs förvaltningshistoria utan förtjänade ett omfattande
och allvarligt studium för egen del, och så svällde undersökningen
ut därhän, att den kunde framläggas såsom ett helt för sig.
Såsom afhandlingens titel angifver, är det centralregeringens
organisation i dess historiska utveckling som jag sökt utreda.
Regeringsmaktens författningsrättsliga omfattning så väl som det materiella
innehållet i dess verksamhet ligga således utom ämnet och komma
endast så till vida i betraktande, som det för klargörande af
organisationens gestaltning är absolut oundgängligt. Ej heller faller det
inom ramen för den sålunda begränsade uppgiften vare sig att
åstadkomma fullständiga förteckningar på de personer, som
tjänstgjort såsom centralregeringens organ, eller att skildra alla de olika
sidorna af deras ställning, exempelvis de sociala och de ekonomiska.
Jag har velat framställa styrelsens ordning, så vidt möjligt
systematiserad och generaliserad, de allmänna reglerna för dess arbetssätt
och för sammansättningen af dess organ samt dessas ställning,
formerna för dessa organs verksamhet och speciellt för deras
förhållande till konungen och deras samarbete sinsemellan. Det är
alltså endast inom detta område jag haft att följa de förändringar,
som inträdt eller planerats, och de nya principer, som trängt igenom
eller framskymtat utan att förmå göra sig gällande.
Med hänsyn till denna fixering af ämnet har jag funnit mig
nödsakad att i jämförelsevis ringa grad uppmärksamma en del af
den centrala regeringen, som i viss mån intar ett särskildt rum: den
högsta lagskipningen. Å ena sidan låter denna visserligen knappast
alldeles afskilja sig från öfriga yttringar af den kungliga
myndigheten, men å andra sidan förverkligas den dock väsentligen genom
annorlunda konstituerade organ och i andra former än de, som
gifva uttryck åt den allmänna riksstyrelsen, den hvilar äfvenså på
andra rättsgrundsatser, och den måste följaktligen betraktas ur andra
synpunkter. Till en dylik särskild parallell undersökning af den
högsta lagskipningens utveckling har jag ej haft tillfälle. Min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
