Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - I. Den nya riksstyrelsens förutsättningar och grundläggning (1523—1538) - sekreterare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
men denne valdes snart till biskop i Åbo[1]. I april 1524 intogs
kanslersposten af magister Sven Jakobsson, kanik i Skara.[2] I
början af 1526 finner man i hans ställe magister Hans Scheel[3],
men på hösten samma år mottog Sven Jakobsson åter värfvet[4].
Äfven reformatorn Laurentius Andreæ har i den historiska
traditionen allt ifrån Peder Svart intill senaste tider gällt såsom
Gustaf I:s kansler under denna hans första regeringstid[5]. En
forskare har emellertid påvisat, att denne i tidens handlingar
aldrig nämnes såsom kansler, men väl regelbundet såsom
secretarius[6]. I åtskilliga andra fall synes man i Sverige under
denna period hafva fattat de båda titlarna kansler och secretarius
såsom liktydiga och användt dem utan åtskillnad om samma
personer[7], men här kan icke gärna så vara förhållandet, då
samtidigt med att Laurentius Andreæ förde titeln secretarius andra
nämndes kanslerer. En skillnad måste hafva förefunnits, men
det förefaller, som om denna icke egentligen skulle hafva
bestått däri, att den ena värdigheten bestämdt underordnades den
andra. Så ofta i den allmänna terminologien en gradering af
kanslers och sekreterares inbördes värdighet var genomförd,
plägade kanslern alltid vara den öfverordnade[8]. Så kan ej
gärna nu hafva varit fallet. Laurentius Andreæ, konungens mest
förtrogne rådgifvare, kan ej hafva stått under befallning af dessa
jämförelsevis obetydliga kanslerer, som ej ens synas hafva haft
plats i rikets råd[9]. Men å andra sidan är ej heller antagligt,
att sekreteraren såsom sådan skulle i strid med den terminologiska
regeln hafva varit direkt öfverordnad kanslern[10]. Måhända
betecknade titeln kansler som vanligt den, som i allmänhet hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
