Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - I. Den nya riksstyrelsens förutsättningar och grundläggning (1523—1538)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kaniken i Upsala, magister Henrik Sledorn[1]. Denne
entledigades vid nyårstiden 1531 och återtog sin kyrkliga befattning[2],
och ett halft år senare förordnades Olaus Petri, reformatorn, till
kansler[3]. Han synes dock icke hafva funnit sig väl i denna
ställning, som uppenbarligen föga passade för en så själfständig
natur som hans. En person, som med all säkerhet var väl
underrättad, Laurentius Andreæ, berättar i ett förtroligt bref i
nov. 1532, att mäster Olof då hoppades snart blifva fri från sin
kanslerspost[4]. Ett halft år senare, på våren 1533, fick han
också lämna den[5].
I nyssnämnda bref talar Laurentius Andreæ också om att
han själf numera var nästan skild från konungens tjänst[6]. Med
hans förtroendeställning var det således då slut. Sekreteraretitel
har om honom icke anträffats efter 1527[7]; dock kan detta mycket
väl bero på en tillfällighet. Säkerligen anlitades han äfven senare
i viktigare kanslisaker.
Då Laurentius Andreæ berättade om Olaus Petri’s trötthet
vid kanslerns värf och sin egen onåd, visste han också att
uppgifva, hvem som skulle blifva den förres efterträdare: magister
Kristofer Andersson. Kristofer Andersson var en frälseman, som
efter att i utlandet hafva förvärfvat magistergraden ingått i
konungens kansli och år 1532 förde titeln secretarius[8]. Planen att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>