26 (Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - I. Den nya riksstyrelsens förutsättningar och grundläggning (1523—1538) - skrifvare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

han rymde till utlandet[1], Eskil Mikaelis återfinnes långt in i
följande tid[2]. Däremot hafva Påvel Johannis, Nils Månsson och
Olof Larsson ej i handlingarna anträffats senare än år 1532[3].
1531, men ej följande år, förekommer såsom kamrerare Anders
Olsson[4]. Antalet gick således 1531 upp till sex. 1532—1537
omtalas i samma egenskap Måns Månsson[5], 1534 Håkan
Svensson, 1534—35 Mårten Skrifvare, 1536 och följande år herr Erik
Mattei och herr Larens Gregorii[6]. I nov. 1537 öfvergick
slutligen också tysken Friedrich Wiedemann från sin post i kansliet
till kamreraretjänst[7].

Konstaterade äro således tre kamrerare år 1533, fem år
1534, fyra år 1535, 1536 fem och 1537 likaledes fem. Dessa
underrättelser kunna emellertid mycket väl vara ofullständiga.
Minskningen år 1532 förefaller nästan osannolikt stor.

Utom kamrerarne arbetade emellertid nu äfven andra
konungens tjänare i finansförvaltningen. I allmänhet synas vid de
större slotten särskilda skrifvare hafva varit anställda för att
föra räkenskap öfver till slotten ingående kronoräntor. De voro
naturligtvis lokala tjänstemän. Slottsskrifvaren i Stockholm[8] fick
dock helt naturligt mycket att göra med hofvet, då konungen
så ofta där vistades, och stod därför de centrala finanstjänarne
nära. I Stockholm synas för öfrigt utom slottsskrifvaren äfven
flera andra skrifvare hafva varit stationerade med uppdrag att
förvalta ingående naturaintäkter. Omfattningen och regleringen
af deras åligganden framgår ej af de knapphändiga källorna.
De kallas endast helt allmänt skrifvare[9].

[1] Se kon:s öppna bref ¹⁶/₁ 1538, GR XII: 7.
[2] Jfr nedan s. 77.
[3] Påvel Johannis omtalas t. ex. i bref ²²/₂ 1532, GR VIII: 40, 42, och
står i aflöningslängden för skrifvarne detta år, men ej under 1533 (RKB, KA;
jfr nedan). Olof Larsson och Nils Månsson äro förmodligen identiska med de
personer med samma namn, som 1533 ff. år befinna sig i Tyskland,
sysselsatta med studier och uppdrag för konungens räkning (kungl. bref till dem i
GR VIII: 259, 261, 319, IX: 126, 316, X: 175 f., XI: 247, 250).
[4] Kvittensreg., KA.
[5] 1532 års RKB, KA; Kvittensreg., KA; kvittenser i GR XI: 323, 333.
[6] Kvittensreg., KA; jfr nedan.
[7] Jfr ofvan s. 23 not 6.
[8] Kvitton af slottsskrifvare i Stockholm — 1531 Klemet Henriksson, 1532
Olof Persson, 1533—1536 Mårten Knutsson — på varuuppbörd, bland
Kvittensreg., KA.
[9] En mängd kvittenser af olika skrifvare på varuuppbörd, dat.
Stockholm, a. saml. Bland dessa märkes en särskild »kornskrifvare».

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/centrorg/0054.html

		Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden / 26 (1899) Author: Nils Edén Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|