Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - I. Den nya riksstyrelsens förutsättningar och grundläggning (1523—1538) - räkenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skrifvarenanmet kunde således fortfarande användas ej blott
om skrifvarne i kansliet, utan äfven om andra, som hade något
slags skrifgöromål om händer. För öfrigt var skillnaden mellan
de olika skrifvarnes olika uppgifter ej allt för starkt utpräglad.
Det hände alltjämt, att skrifvarne i kansliet fingo finansiella
uppdrag[1] — äfven kanslern kunde ännu 1529 och 1530 få deltaga
i ärenden af denna art[2] —, medan å andra sidan personer, som
förde kamreraretitel, kunde införas i aflöningslängderna för
kansliets skrifvare[3]. Inom det vidsträckta området för
skrifvaretjänsten hade de egentliga kansligöromålen endast svagt afgränsats
från de finansiella.
Tvifvelsutan voro i alla händelser kamrerarne de viktigaste
finansiella tjänstemännen, eller med andra ord, de skrifvare, som
hade viktigare finansiella funktioner, kallades i allmänhet
kamrerare. Det är nästan uteslutande kamrerare, som skött
uppbörd och utbetalning af de kontanta medlen, penningar och
silfver, medan skrifvare haft naturaräntorna om händer[4]. I
rikets hushållning såsom helhet betraktad intogo
naturaprestationerna visserligen en större plats, men deras förvaltning hade
ännu endast helt obetydligt centraliserats. Det mesta förtärdes
säkerligen i landsorten. Inga sammanfattande räkenskaper för
en central administration af naturaräntorna äro kända för dessa
år. Alla de räkenskaper, som föreligga, angå endast penningar
och silfver. Dessa härröra samtliga från kamrerare.
Den äldsta afser till sin hufvudsakliga del 1527, men
upptar äfven åtskilliga poster för föregående och efterföljande år[5].
Den torde vara uppgjord af Olof Bröms[6]. Först står uppbörd
i penningar, dels en särskild hjälpskatt, dels hvad som
inkommit under andra titlar, från kapitel och präster, penningeskatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
