Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sin aflöning fick den nye kanslern räkna från den 1 aug. 1538[1].
Under september månad samma år finner man honom i
ämbetsutöfning[2].
När Pyhy ankom till Sverige, funnos redan åtskilliga tyskar
sedan längre eller kortare tid tillbaka i konung Gustafs tjänst
såsom officerare för knektarna: Albrecht Silstrang, Hans Sastrow,
Gilius von Taubenheim m. fl.[3] Den nye kanslern blef genast
medelpunkten för dessa främlingar vid hofvet, hans eget
inflytande växte hastigt, och i jämnbredd därmed ökades hela det
utländska elementets betydenhet. Innan utgången af 1538
utgjorde dessa och andra, delvis efter Pyhy inkomna tyskar en
särskild kategori bland konungens tjänare[4], och denna förstärktes
ytterligare. Det blef en formlig inströmning af utländingar, som
erhöllo högre eller lägre poster af olika slag. Tvenne synas till
och med hafva omedelbart erhållit värdighet af »råd» i likhet
med Pyhy: Georg Norman, som troligen ankom under senare
delen af år 1539, och som ursprungligen inkallats för att blifva
hertig Eriks lärare[5], samt Claus von Hatstedt, som i dec. 1539
anställdes såsom »råd och öfverste»[6].
Ej få af dessa främlingar voro tydligen män af adlig börd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>