- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
41

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Regementsrådet - »Hofrath», »Regimentzrath»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

regementets börda allt mera tryckande, i samma mån som dess
uppgifter ökades, och idéen om en fast central ämbetsorganisation
måste därföre blifva honom välkommen. Så grep man sig
under främlingarnas inflytande och ledning an med att
förverkliga den äfven i Sverige. Konungens personliga regemente med
en skara oorganiserade personliga medhjälpare som verktyg skulle
med ett slag ombildas till ett vidlyftigt, fast ledadt
förvaltningssystem, organiseradt i fasta ämbeten och ämbetsverk med
bestämdt afvägda åligganden och reglerade verksamhetsformer.
Ett nytt tidskifte i centralförvaltningens utveckling begynte.

*


                 Regementsrådet.



När Pyhy och ett par andra af de mest framstående
främlingarna vid sin anställning erhöllo värdighet af råd, ligger det
närmast till hands att antaga, att detta innebar deras upptagande
i riksrådet. Landslagen stadgade visserligen, att detta skulle
bestå endast af infödde män, men konung Gustaf hade redan förut
åsidosatt den bestämmelsen och inkallat utländingar. Det kunde
dock möjligen sättas i fråga, om den nu åt Pyhy och hans
landsmän förlänade rådsvärdigheten verkligen rätt och slätt afsåg
medlemskap i riksrådet. Termen är icke riksråd, utan antingen det
allmännare råd eller också, i de tyska texterna, som äro de
talrikaste, Hofrath[1]. Och sistnämnda term betecknar, såsom
af dess bokstafliga betydelse framgår, en rådgifvareställning af
specifik art. Hofrath kallades i Tyskland en rådsherre, som
tjänstgjorde vid hofvet, en medlem af ett vid hofvet befintligt
fast rådskollegium. Äfven detta kollegium såsom ett helt
benämndes Hofrath. Ett permanent Hofrath var vanligen det första
och förnämsta af de uppväxande centrala ämbetskollegierna[2].

Då nu konung Gustaf anställde några af tyskarna såsom
råd och dessa på samma gång genom sina »beställningar»
bundos vid fast tjänstgöring, så blefvo de just sådana rådgifvare vid


[1] Se ofvan s. 37, not 1, 38, not, 5, 40, not 1. Termen förekommer
vidare i en dom, dat. onsd. efter Mikaelis (2 okt.) 1538 (G. I:s bref, RA),
och ofta under följande år. Jfr nedan.
[2] Schmoller, s. 61 ff.; v. Below, s. 314; Schröder, s. 843 f.; Adler, s. 36
ff., 472 ff.; Rosenthal, Behördenorganisation, s. 5, Gerichtswesen Baierns, s.
261—263, 409 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 5 22:11:24 2018 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/centrorg/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free