Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Regementsrådet - Regementsrådets konstituering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med ingången af år 1540 faller ett klarare ljus öfver
organisationsplanerna på detta område.
På en herredag i Örebro aflades d. 4 jan. 1540 på
konungens »blotta svärd» en märklig hyllningsed, hvars språk och
innehåll otvetydigt ådagalägga, att konungens tyska rådgifvare
voro dess upphofsmän. Bland annat angåfvos här, i en ordrik,
men skäligen oklar affattning, de förpliktelser, som vederbörande
i egenskap af »de besvorne regementsråd», såsom bisittare i »det
kungliga regementet», hade att uppfylla. Därtill hörde att med
trohet och flit biträda konungen i allt hvad behof gjordes inom
det kungliga regementet, krigssaker och andra handlingar, och
att i allmänhet i hans stad och ställe hafva uppsikt öfver hela
riket, så att ett godt regemente måtte blifva hållet och konungen
icke som förut varda öfverlupen af undersåtarnas klagomål och
öfverhopad med olidligt arbete. Vidare betonades särskildt en
förpliktelse att så akta det kungliga regementet, att hvar och en
måtte blifva rättvist dömd, att uti regementsrådet eller rätten
aldrig taga mutor och ändtligen att förtiga allt, som i det
förordnade kungliga regementet beslötes[1].
I detta aktstycke karakteriseras således regementsråden
såsom konungens tjänstpliktige medhjälpare och ställföreträdare
inom hela den högsta riksstyrelsen, såväl den dömande som den
administrerande, regementsrådet eller regementet i sin
helhet såsom en kollegial korporation. Om denna korporations
organisation nämndes för öfrigt intet. I detta afseende har man
naturligtvis att iakttaga, hvilka de personer voro, som aflade
hyllningseden.
Enligt flera uppgifter skola dessa hafva varit Pyhy och
Norman, tolf svenska adelsmän, hvilka alla utom en — Lars
Turesson — vid denna tid torde hafva tillhört riksrådet, samt tre
biskopar[2]. Ett par månader senare, d. 10 april, bekräftades
eden vid en herredag i Lödöse i regementsrådets namn af
sexton personer. Man finner bland dem Pyhy och Norman, tretton
medlemmar af det gamla riksrådet, af hvilka nio, som varit när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
