- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
51

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Regementsrådet - Sekrete råd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Till stor del utgöras dessa protokoll af utlåtanden, ställda
till konungen och innefattande förslag, som hemställdes till hans
afgörande. Dylika utlåtanden voro i grunden af samma art som
de gamla rådslagen, ehuru rådskorporationen var annorlunda
sammansatt än den, som afgifvit dessa, och det var därföre helt
naturligt, att termen »rådslag» fortfarande om dem användes[1]. En
annan kategori utgöra de protokoll, som röra positiva beslut af
regementsrådet angående administrativa åtgärder, och hvarpå
exempel anträffats redan under hösten 1539[2]. Dessa protokoll
äro dock få till antalet, och endast mindre viktiga löpande
ärenden synas på detta sätt hafva öfverlåtits åt regementsrådet till
afgörande[3].

rättskipningens område var regementsrådets myndighet
alltid beslutande. Äfven här fungerade det icke vid konungens
sida, utan såsom en själfständigt handlande korporation.

Protokollen äro i administrativa frågor alltid summariska,
redogöra endast för förhandlingarnas resultat, ej för deras gång.
I rättegångsmål innehålla de ibland äfven ett kortfattadt referat
öfver förhöret. En stor del af dem synes kanslern själf hafva
uppsatt[4]; särskild sekreterare fanns således icke vid
sammanträdena, åtminstone icke alltid. Omröstning omtalas aldrig.
Liksom kanslern presiderade vid rättegångarna, så ledde han
säkerligen äfven de rådssessioner, som afhandlade förvaltningssaker,
men något formligt ordförandeskap nämnes icke.

I rättegångsformernas enskildheter skulle förmodligen ej få
främmande drag låta sig påvisas. De kunna dock i detta
sammanhang lämnas å sido.

*



Då af det egentliga regementsrådets ledamöter endast några
få kommo att regelbundet tjänstgöra hos konungen, måste dessa


[1] Jfr ofvan s. 43, 46, not 3, 48, not 2, 49, not 3. Dessa utlåtanden
betecknades ofta såsom afgifna »på K. M:ts förbättring»; se exempelvis GR XIII:
68 ff., 187; SRA I: 307, 792 f.
[2] Jfr ofvan s. 43.
[3] Prot. 26/5, 30/5 1540. Prot. af 8/7, som rör en mängd ämbetens
besättande, är affattadt i kategorisk form, men torde näppeligen kunna anses
innefatta något annat än ett förslag. Jfr ofvan s. 46, not 3. I prot. af 30/5
hänskjutes en punkt »ad regem»; jfr ofvan s. 43, not. 4.
[4] Äfven flera koncept af Normans hand föreligga; SRA I:
787—791, 793.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free