Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Finansförvaltningen (»kammaren») - Utländska mönster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af stort intresse äro föreskrifterna om hvilka register som
skulle hållas. Det svenska rådslaget upptar åtta[1]: en
grundläggande jordebok[2], ett årsregister för hvarje fögderis årliga
räkenskap och i anslutning därtill ett biregister på anteciperad
uppbörd[3], ett särskildt register öfver ovissa uppbörder, ett öfver
fogdarnes namn i hela riket, att tjänstgöra såsom liggare, hvari
alla förändringar skulle införas, ett restantieregister, ett register
på andliga taxan och ett på uppbörden af konungens arfvegods[4].
Af dessa register skulle det andra, tredje, fjärde, sjunde och
åttonde efter hvarje räkenskapsårs slut afslutas och af
kammarrådet till konungen öfverlämnas.
Ändtligen äro i instruktionen några punkter inryckta, som
ligga mera vid sidan af dess hufvudinnehåll: om förordnande af
en tillsyningsman för den kungliga »skeppsgårdens», d. v. s.
flottstationens, förnödenheter och om tiden för de årliga skatternas
inbetalning[5].
Äfven om man icke hade det grundläggande tyska konceptet,
skulle hela innehållet i detta organisationsförslag hänvisa på
konungens tyska rådgifvare såsom dess upphofsmän. Det innebar
tydligen en närmare tillämpning af den princip, som kan spåras
redan i kammarrådets första framträdande, principen om den
finansiella förvaltningens organisation i ett fast ämbetskollegium
efter franskt-burgundiskt-habsburgskt mönster. Äfven i en eller
annan detalj kan en sådan efterbildning påvisas. Titeln
kammarråd, i den tyska redaktionen »Kammerrath», återfinnes i flera
tyska finanskollegier, kammarrådets fyrtal likaså[6]. Äfven
benämningen kammarmästare — som dock i annan betydelse var
gammal i Sverige — har motsvarighet i Tyskland[7], och termen
räknekammare, »Rechenkammer» i Normans koncept, var ett lån från
tyska institutioner, som å sin sida fått den genom öfversättning af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
