Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Finansförvaltningen (»kammaren»)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det franska chambre des comptes[1]. Regleringen af de
redovisningsskyldige fogdarnes inställelse påminner mycket om
bestämmelser, som gällde för ämbetsverken i de habsburgska arfländerna[2].
Det kan dock icke afgöras, huruvida man direkt efterbildat någon
enskild institution eller endast tillgodogjort sig det allmänna
systemets grunddrag.
De svenska förhållanden, på hvilka den nya organisationen
skulle anpassas, voro dock tillräckligt egendomliga för att i
betydlig grad återverka på dess gestaltning.
Detta visar sig redan i det obestämda sätt, hvarpå
kammarrådets samarbete karakteriserades. I Tyskland voro de
ledande finanskollegiernas arbetsformer strängt reglerade.
Formliga sammanträden med ordentlig föredragning och protokoll
erfordrades för att konstituera ett beslut[3]. Då det svenska
förslaget ej innehöll några stipulationer af denna art, berodde
detta sannolikt därpå, att allt sådant var för svenska
förhållanden hittills absolut främmande. Man erinrar sig i detta
sammanhang, huru föga bestämda former visat sig i själfva
regementsrådets verksamhet.
Äfven reellt fick det centrala svenska kollegiet för finanserna
en väsentligt annan ställning än motsvarande myndigheter på
andra håll. Orsaken torde ligga däruti, att man i Sverige saknade
en mellaninstans mellan centralmakten och de lokala
tjänstemännen; det nya regementsrådet i Västergötland blef ensamt i sitt
slag[4]. I den habsburgska organisationen var det tekniska arbetet
med räkenskapsföring och revision till största delen öfverlämnadt
åt provinsialkamrar, »Raitkammern», i de olika arfländerna[5], medan
den centrala »Hofkammer» hufvudsakligen fick en öfvervakande
och i förhållande till monarken rådgifvande ställning[6]. I Sverige
åter måste just själfva kontrollen öfver fogdar och länsinnehafvare
samt det härmed sammanhängande räkenskapsväsendet blifva den
nya institutionens hufvuduppgifter. De ensamma kommo i
rådslaget till synes. Om rådgifvande eller positivt administrerande
befogenheter för kammarrådet förmäldes intet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
