Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Finansförvaltningen (»kammaren») - Kammarrådets faktiska gestaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huruvida rådslaget angående kammarordningen i någon form
af konungen stadfästes, är obekant. Det åberopas aldrig såsom
gällande. De allmänna grundsatser, som genomgingo
organisationsförsöken på finansernas område, hafva dock otvifvelaktigt
här fått ett autentiskt uttryck, och rådslaget blir därföre en
naturlig utgångspunkt för en undersökning om dessa
organisationssträfvandens följande utveckling.
Kammarrådets sammansättning synes aldrig hafva rönt
något inflytande af den i förslaget planerade ökningen. Under
år 1541 tjänstgjorde Peder Brahe och Henrik Klasson fortfarande
till det mesta ensamma; endast någon gång omtalas Björn
Pedersson[1]. Konungens klagomål öfver kammarrådens fåtalighet ledde
således ej heller de till någon påföljd. Med år 1542 började
Björn Pedersson mera regelbundet fungera, men nu lämnade i
stället Peder Brahe kammarrådet för att mottaga ett befäl öfver
de kungliga trupperna i Dackefejden[2]. Efter ingången af 1543
torde ej heller Henrik Klasson hafva varit kammarråd[3]. Björn
Pedersson stod således vid denna tid ensam kvar.
Men vid hans sida hade då rådslagets öfverste räknemästare,
Lars Organista, ryckt upp. I rådslaget var han närmast en
företrädare för den tekniska fackkunskapen inom räkenskapsväsendet,
men hade icke plats i kammarrådet. I god öfverensstämmelse
härmed står det sätt, hvarpå han framträder i den följande tidens
handlingar. Han deltog under år 1541 i revisionsarbetet och
var med vid kvittensernas utfärdande, men ej såsom medlem af
kammarrådet, utan såsom dess medhjälpare[4]. Någon ämbetstitel
synes han icke hafva fört. Men det låg i sakens natur, att en
fackman sådan som denne skulle allt starkare göra sig gällande
vid samarbetet med de i räkenskapsväsendets detaljer mindre
förfarna förnämliga kammarråden. Snart nämnes Lars Organista
i kvittenserna vid sidan af kammarråden utan åtskillnad i
värdighet[5], ehuru understundom ännu vittnesbörd förekomma om att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
