- Project Runeberg -  Om centralregeringens organisation under den äldre Vasatiden /
81

(1899) [MARC] [MARC] Author: Nils Edén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - II. Organisationsförsök efter utländska mönster (1538—1543) - Kyrkostyrelsen (»superintendenten») - Ämbetets förfall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och seniorerna nära motsvara den pommerska
kyrkoförfattningen[1]. För Norman låg det nära till hands att taga denna till
förebild, då han själf var till börden pomrare.

Af den sålunda tilltänkta svenska kyrkoorganisationen
synes den del, som rörde stiftsstyrelserna, hafva stannat på
papperet, med undantag möjligen för Skara stift, där en senior
verkligen omtalas[2]. Däremot trädde superintendenten — titeln skrefs
vanligen så — verkligen i ämbetsutöfning, och äfven en adjunkt
sattes enligt fullmaktens föreskrift vid hans sida: biskop Henrik
i Västerås. De anställde gemensamt visitation i en del af
Götaland under förra hälften af år 1540[3].

Men snart togs Norman i anspråk för en mängd
angelägenheter af icke kyrklig natur, hvarigenom han blef förhindrad att
utöfva sitt ämbete som superintendent. Redan år 1540 fick han
göra tjänst i en diplomatisk mission, som förde honom bort från
Sverige, till högmästaren i Lifland[4]. När under sommaren 1541
en visitation skulle hållas i Småland, kunde Norman icke heller
lägga hand därvid, utan biskop Henrik måste leda den i hans
ställe[5]. Till slut blef han, såsom nämndt, medlem af den stora
beskickningen till Frankrike i början af 1542[6].

Därmed råkade hela kyrkoministeriet i förfall. Under
Normans frånvaro låg superintendentens ämbete nere; biskop
Henrik förordnades ej vidare att sköta det. Ej heller torde denne
hafva tjänstgjort på egen hand, i sin egenskap af adjunkt.

Sedan Norman 1543 återkommit till Sverige, blef det lika
litet fråga om att han skulle återtaga sin post såsom kyrkans
styresman. Titeln superintendent användes ännu någon gång,
men, så vidt bekant är, endast i enskildas skrifvelser[7], aldrig af
Norman själf eller i kungliga bref eller aktstycken. Om
konungen längre fram tog honom till råds i kyrkliga frågor, så
berodde detta numera ej på någon hans ämbetsvärdighet, utan på
den allmänna förtroendeställning han bibehöll[8].


[1] Ahnfelt, s. 193 samt bilaga, s. 41 f.
[2] SRA I: 741.
[3] Anjou, II: 116 f.; Ahnfelt, s. 175.
[4] Högmästarens svar till de svenska sändebuden, dat. 15/9 1540, i GR
XIII: 340 ff.
[5] Fullmakt 20/7 1541, a. a. XIII: 279.
[6] Se ofvan s. 49.
[7] T. ex. i ett bref fr. Mikael Agricola af 11/12 1543, Monum. pol. eccles.,
s. 183 ff.
[8] Anjou, II: 123, 166; Ahnfelt, s. 245.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free