Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560) - förslag om hofråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehafvare alla voro konungahusets fränder och tillhörde Sveriges
förnämsta ätter.
Det har visat sig, att äfven de bland rådsherrarne, som
blefvo konungens främste förtroendemän och sekrete råd, aldrig
kommo att tjänstgöra regelbundet eller i begränsade och
bestämda funktioner, utan som förr endast mottogo tillfälliga och
till innehållet vexlande uppdrag. De öfrigas statstjänst i
centralregeringen blef af samma art, endast vida mindre trägen,
i många fall synbarligen till och med sällsynt.
Först mot slutet af konung Gustafs regering dyker idén
om en permanent tjänstgörande rådsinstitution upp på nytt, åter
i ny form och under egendomliga förhållanden. I ett rådslag,
som enligt den bevarade handskriftens ingress afgafs den 25
febr. 1557 af hertig Erik och Peder Brahe[1], hemställes, att sex
gode män måtte utnämnas till konungens hofråd för att
skiftesvis vara hos honom tillstädes tre och tre under tre månader i
sänder. Dessa hofråd skulle i allmänhet biträda i
regeringsärenden, såväl inom kansliet och kammaren som vid rättegångar och
vid mottagande af menige mans klagomål. De borde till konungen
afgifva berättelse om sin verksamhet; måhända får detta anses
uttrycka en förslagsställarnes afsikt, att hofråden skulle arbeta
med en viss själfständighet. Hvilka former de för öfrigt tänkt
sig för tjänstgöringen, framträder icke i den skisserade
instruktionen[2]. Af de sex föreslagna tillhörde två, en i hvardera
gruppen, riksrådet; de fyra andra voro frälsemän utområds[3].
Titeln hofråd är uppenbarligen antingen upptagen från
Pyhys terminologi eller hemtad direkt från Tyskland. I hvarje
fall användes den här i en specificerad betydelse: den betecknar
en verkligt ny institution. Här föreslås en fast rådskorporation
vid hofvet, till sin hufvudkontingent bestående af män, som icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
