Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560) - III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
afdömande af alla tvister bland hoffolk och knektar, vare sig
de voro förlagda i borgläger eller på fodring. Till medlemmar
af rätten eller nämnden, såsom den kallades, skulle vid hvarje
stämma utses 6, 12 eller 24 hoftjänare allt efter sakens vikt.
De skulle döma efter själfva hofordningen eller i de mål, som ej
i denna funnos upptagna, efter Sveriges lag, dock att alla
lifssaker skulle underställas konungen.
Dessa bestämmelser fastslogo alltså borgstämman såsom
en regelbundet sammanträdande domstol för hoffolket. I praxis
torde å ena sidan sessionerna ej hafva blifvit så regelbundna, å
den andra borgstämman ej hafva varit inskränkt till endast
hoftjänarnes rättssaker. Endast ett mindre antal protokoll från
borgstämmor eller borgrätter äro nu i behåll[1], och af dessa angå
de flesta mål rörande fogdar, som på konungens vägnar blifvit
åtalade för fel eller försumlighet i sin ämbetsutöfning. Den nära
frändskapen mellan de lokala tjänstemännens och de centrala
hoftjänarnes ställning medförde således, att den ursprungligen
för de senare afsedda rätten äfven blef forum i tjänstesaker för
de förra. Däremot finner man icke, att privatpersoners
rättstvister dragits inför borgrätten.
Borgrätter höllos icke blott i Stockholm, utan också
annorstädes[2]. För domstolen, som i enlighet med hofordningens
terminologi oftast kallades nämnd, synes medlemsantalet i regel
hafva blifvit 24; dock kunde det äfven öfver- eller understiga
denna siffra[3]. Till största delen torde nämnden hafva bestått
af högre eller lägre hoftjänare, såsom hofordningen föreskref;
någon gång ställdes ett par riksråd eller andra förnäma män i
spetsen för dessa[4], ibland inkallades i rätten äfven personer
från den trakt, där den hölls, präster, bönder eller andra[5]. Gällde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
