Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första perioden: Konung Gustaf I:s personliga regering (1523—1560)
- III. Den personliga regeringens fulländning (1543—1560)
- Slottshöfdingarne i Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
målet ämbetsförseelser af en fogde, uppträdde vanligen en eller
flera kungliga tjänstemän såsom åklagare[1].
Till sin karakter var borgrätten således egentligen en
specialdomstol för hofstaten och andra konungens tjänare af närsläktad
ställning. För den kungliga jurisdiktionens allmänna karakter
har den betydelse därigenom, att för borgrätten en viss
regelmässighet i sammansättning och verksamhetsformer stadgade sig,
hvartill längre fram en utveckling på vidsträcktare basis kunde
anknytas.
*
Då tillfälliga anordningar spelade en så betydande roll
bland centralregeringens hjälpmedel, var det naturligt, att härvid
ofta lokala tjänstemän skulle anlitas, att alltså lokala
förvaltningsorgan faktiskt skulle komma att tillfälligtvis deltaga i den centrala
förvaltningen. Exempel på detta förhållande erbjuda i allmänhet
de rådsherrar och framstående frälsemän, som erhöllo dylika
uppdrag; de flesta af dessa fungerade också såsom kungliga
tjänstemän i landsorten, slottsbefälhafvare, ståthållare o. s. v.[2]
Särskild uppmärksamhet förtjänar emellertid den omfattande
verksamhet af denna art, som slottsbefälhafvarne i Stockholm fingo
sig ålagd.
Befälhafvaren på rikets förnämsta slott måste alltid få en
mängd olika angelägenheter att sköta inom sitt höfdingadöme.
Det låg då mycket nära till hands att åt honom uppdraga äfven
ärenden, som lokalt visserligen icke direkt föllo inom hans
förvaltningsområde, men reellt sett voro af samma art som dem
han var van att sköta. Härtill kom, att den man, som under
1540-talet innehade slottsfogdens post, Botvid Larsson,
personligen åtnjöt konungens förtroende i sällsynt mått. Han var
frälseman, hade, att döma af benämningen Botvid Skrifvare, först
gjort skrifvartjänst, sedan varit fogde i Värmland[3] och i början
af 1540-talet blifvit befordrad till den viktiga befattningen i
[1] D. 16/10 och 3/12 1554 kamreraren Olof Andersson, 26/7 1555 i ett mål
Arvid Trolle och kamreraren Erik Matsson, i ett annat Erik Matsson och
Anders Skrifvare.
[2] Jfr om Sten Eriksson och Gustaf Olsson ofvan s. 84 ff.
[3] Fogdebref för Botvid Skrifvare öfver Värmland 14/9 1530, GR VII:
172; jfr t. ex. a. a. VII: 394, VIII: 124, IX: 52, 78, 145, X: 229. I kanslilängden
af 1527 finnes han icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 18:29:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/centrorg/0121.html
